Ojdå! Två månader sedan sist! Hoppsan!

Å hej och hå!

Nu är jag tillbaka vid bloggen, men bara för att först och främst be om ursäkt för att jag bara försvann sisådär, och sen för att om jag eventuellt skrev ngt konstigt hos ngn, precis innan jag tog ett break. Hoppas verkligen ni kan godta min enkla ursäkt! :-)

Jag har haft minst sagt fullt upp, men jag vill av naturliga orsaker inte skriva om vad jag gjort etc, det borde räcka med att man säger att man haft fullt upp, så förstår väl de flesta!

Jag kan iaf berätta att jag hälsat på en väninna, vi har farit runt lite överallt, och jag tror till min stora förtjusning att jag ÄNTLIGEN mött min överman vad gäller att vara stressad! hahahaha....

Droppen var när vi en kväll ätit middag och satt för oss själva lite avsides och jag trodde att nu kan vi sitta en liten stund och njuta ett glas Sancerre, men då springer hon runt i huset och skall fixa och trixa med allt möjligt, sen kommer hon till mig där jag sitter i godan ro och smäller med handen i stenbänk-skivan och säger:" VAD skall vi göra? VAD skall vi göra?" medans hon smällde med handen på bänk-skivan, och liksom stirrar på mig med PANIK i blicken. (jag överdriver INTE!)

Jisses amalia, säger jag bara.

Jag brukar ha en lugnande inverkan på folk (och fä), men där var jag verkligen nödgad att anstränga mig, genom att lugnt och fint säga att :" Vad sägs om att du slår dig ned här och så ser vi vad vi kommer fram till? Såja hjärtat, nu tar vi det lilla lugna här...."

Jag har verkligen mött min överman i stress, alltså. Eller rättare sagt, jag är inte i närheten av den stress hon utsätter sig och sina närmaste för. Inte i närheten. Ni kan ju tänka er henne i rusningstrafik i en större stad. Jojomensan. Jag upptäckte att jag satt i passagerarsätet och höll i mig i dörrhandtaget i kurvorna. Då har det banne mig gått långt utför med förtroendet för hennes bilförar-kapacitet. Man blir ju inte direkt lugnare av att hon dessutom skall avverka vartenda onödigt samtal i mobiltelefon som finns, just under färd vid ratten.

Ja herregud.

Som tur var kan hon iaf köra båt, riktigt hyggligt. Thank the Good Lord.

Ja det finns en hel massa roligt jag skulle kunna berätta om vad som hänt sedan sist, men som vanligt slänger jag in denna lilla hälsning i all hast, bara!

Denna gång som jag varit ifrån bloggen har jag inte läst i smyg vad ni alla haft för er, så jag är ordentligt o-uppdaterad på era blogg-förehavanden, men jag önskar er alla en fortsatt skön sommar och hoppas ni har det riktigt gott!

Hej så länge!