Var det någon mer än jag som såg dokumentären om "Ambres" på tvåan igårkväll kl. 20.00?
Av det lilla man fick se (faktiskt, jag tycker den var skiiiiiiiiiiiiiiiitdåligt gjord, de skulle ha visat mer av hur det var exakt när han vaknade upp och lite annat, istället för att visa en massa onödigt, som när ahn flådde den där älgen han jagat och skjutit. Sånt togs väl med bara för att visa att "han var en vanlig människa". Suck. ) så var det inget nytt under solen för min del iaf.
Jag hade aldrig hört talas om den där mannen eller Ambres innan, och min världsuppfattning ändrades har inte ställts på ända eller så.
Jag skulle ha viljat se mer av momentet när han vaknade upp, hur han reagerade då etc.
Själv säger han ju att han under dessa 30 år som han fått besök av Ambres, som talar via hans kropp, inte minns en enda sekund, inte ett smack alltså.
Det är ganska intressant, tycker jag. Han kan tala i högst tre timmar med anden Ambres i sin kropp, medans han då upplever det som att han varit borta i en sekund.
Det är ju heeeeeeeeeeelt otroligt! Han minns alltså inte ettt enda ord av vad han sagt under dessa tre timmar.
jag skulle ha velat se hur ahn reagerade när han fick se sig själv tala på detta vis etc.
jaja. Han är van nuförtiden, säger han, och om det gör folk lyckliga, så varför inte?
För min del var det inte ett enda dugg konstigt som han sade iaf. Bara basics.
En liten kärleksprofet, den där Ambres.
Idag är det måndag och kylan känns uppfriskande. Det riktigt nöp i kinderna när jag gick ut.
Måste hitta en ny snygg huvudbonad snart. Min gamla kamelhårshatt (eller vad det är för något) är inte snygg, alls. Jag ser ut som hon den gamla damen i "Hem till gården!"!)
Varför har ingen sagt det åt mig? Jag har haft för snälla pojkvänner, helt enkelt. :-)
Trevlig måndag, govänner!
PS. visst är det läge att slinka in på ett ställe för ett glas varm glüwein ikväll? :-D