Tuesday, December 30, 2008

Blygisen- Med Rätt Att Döda

Igår kväll fick jag ett tfn-samtal av den där karaktären som också är en del av livet- den lite mörka och hemska.


En väninna ringde till mig och berättade att hon var nästintill sönderslagen av en kille.

Detta hade hänt ett dygn tidigare och han satt i häkte etc, men hon grät och sade att hon inte hade vågat berätta detta för mig.


Av den anlededningen att hon dels skämdes, och dels var hon rädd att jag skulle förinta killen.

Typ, eliminera, som i Mission Impossible -filmerna etc.

Asså.

Ibland asså.

Så tror jag människor överskattar mina kunskaper/befogenheter.

Saker man egentligen inte skall avslöja om sig själv del 1

På en ekbuffé-möbel jag har ståendes i närheten där jag sitter, står det på ena sidna tre små bordslampor.


Detta, gott folk, skall vi nu reda ut varför. Är det ett tecken på:

  • att jag skulle behöva en pojkvän som höll ordning på mig, alternativt fick mig att anstränga mig lite,
  • att "ngn" är på semester (ngn städerska eller så)
  • att jag tycker det är snyggt med tre små bordslampor ihoptryckta bredvid varandra just där
  • att när glödlampan gick sönder i den första, skulle ha bytt lampa istället för att ställa ytterligare en annan bredvid, och att detta har tydligen upprepats igen.

Miss over kill, är det jag?


När jag duschat är det big yes yes att smörja in sig med the one and only body milk-


Biotherm , men eftersom jag är så vansinnigt förtjust i min "nya" doft, så smörjer jag ju in mig med den också, ovanpå.
Jag vet inte. Är det lite "over kill" på mig, eller?
Det är Prada Milano vi talar om, om ngn undrar vilken doft jag fallit så pladask för.

Rubrikernas mästare är inte jag, nej

(Det här är tyvärr inte jag, men det är såhär jag tänker mig mina morgnar framöver....)


Har letat efter en bild på en "kli-pinne", ni vet, för jag tänkte att en sådan kan jag gärna rekommendera alla. Jag har en och den är värd sin vikt i guld!


Kostar en tia på Indiska, t.ex.



Men så rätt vad det är när jag skall skriva dimper posten ned, och gissa vad jag tydligen har beställt?


Jag säger inte att jag kände mig som en som emottagit ngt superhemligt, eller att jag är ute på Mission Impossible, det säger jag absolut inte.



Däremot undrar jag om ngn har provat ...hehe...tabletter från "Naturique" som heter "Skin Beauty"? Ett ljusrosa litet paket kom här och så står det "Reduces the effects of aging" på det.



Kan jag äta dem där, tro? Eller är det bara humbug? (eller rent av farligt?)


Otroligt viktiga frågeställningar det här, så snälla om ngn vet, tell me!


Tack på förhand!

Tuesday, December 23, 2008

Saturday, December 20, 2008

Tänk om man skulle ta och börja dejta dårå........

Igår satt jag på en restaurant i Stockholm med några goda vänner.

En av mina närmaste vänenr från tonåren, sen en mkt kär vän, en av galleri-ägarna i vår vackra stad, och en gammal vän till honom (gammal menas i detta fall just gammal, närmligen en sisådär sextio-nånting) .

Min tfn ringer som vanligt stup i kvarten, och sms ramaler in, men så ringer en mkt kär person och frågar om jag befinner mig på just den rewstauranten som jag befann mig på.

Javisst, sade jag. Men ...hur i allsin dar kunde du veta det?

Jo, jag fick just ett sms från en kille som sitter där inne och sade attdetta måste vara Blygisen som sitter här.


Just i den sekunden kommer han fram till mitt bord och resten är historia..........


Hehehe....nu skall ni inte tro en massa konstigheter här, men visst var det lite roligt? Hur i hela friden kunde han veta att det där var jag? Det är ju knappast så att jag glider runt på stan i rosa hår eller ngt udda, så det var lite märkligt det där, tycker jag.

Men kul!


Kram på er alla, så hörs vi snart igen.

Sunday, December 14, 2008

Plötsligt händer det................

I tre veckors tid har jag gått och väntat på ett besked om en grej, och det har blivit uppskjutet hela tiden, så igår var jag på ett uselt humör tack vare den grejen.

Jag vankade av och an här hemma och blev till slut alldeles deprimerad. Gud, jag har nog inte varit så arg på flera år. Satte mig i soffan och kände mig så fruktansvärt ensam, nästan som om jag var den mes ensamma i hela världen, färdig för att dö, så kändes det alltså.

Men i samma sekund så kom jag att tänka på vilka jag faktiskt älskar och bryr mig om så mkt, och sen tänkte jag att "Jag har ju också den där fina chiffonjen. Om jag bara kunde få upp luckan på den, så skulle jag kunna lägga min gästbok där, ställa dit ett par ljusstakar och göra sååå fint."

Sagt och gjort, jag gick till chiffonjen och kände verkligen på mig att nu kommer det hända ngt.
Började småskratta lite, för alla som sovit hos mig har sagt att det var väldigt vad det bankas och smäller här på nätterna, och vi är övertygade om att det är några snälla människor som spökar runt här. Så jag hörde mig själv säga till "spöket" Ja, jag vet, den kommer öppna sig nu. Tack!"

Och så behöver jag väl knappast säga att det helt plötsligt klickade till, så öppnade den sig?


Vi hörs snart igen, jag kikar in till er alla då och då, men jag har nog varit dålig på att lämna kommentarer. Förlåt! :-)

Kram på er alla så länge!