Snart är det påsk igen då....

Och vips! så var det Påsk igen. Den väninnan jag firade påsk med förra året, kommer jag med största sannolikhet inte fira med i år. Dels skall jag resa booooooooort, långt bort, och dels så är hon så in i Nordens ...jobbig. Jag skall väl inte sitta här och tala om andra, men hon är riktig "närig" av sig, vilket jag iofs tycker kan vara en fin egenskap, men hon är bara såå fel fel fel. Umgås med fel slags typer, riktiga as faktiskt, och hon har noll omdöme. Hon och jag har haft en konstig relation i flera flera år, men nu får det vara slut på det. Jag gillar inte killarna hon träffar, och de killar jag träffar (har träffat förr) gillar inte henne. Det har varit hon och jag mot alla andra, ungefär. Jobbigt. Särskilt när hon är så in i Nordens blåst i huvudet och aldrig kan träffa en vettig kille. Sist vi satt och drinkade hemma hos henne kom hon inte ens ihåg vad senaste killen hette som hon var förlovad med. Jo, det är sant, faktiskt. Sen skulle vi ta en helikopter till en fest, men hon lyckades ju skrämma bort min homies-kompis, och kunde inte komma på adressen etc etc, så det slutade med att vi stannade hemma hos henne, vi blev helt enkelt för onyktra för att ta oss iväg ngnstans. . Vi gjorde ett nytt försök dagen efter, men även det urartade till en hemmakväll med annat sällskap. Vi kom inte iväg på fest förrän på tredje dagen. Det är alltid så här när hon och jag skall göra saker, det blir kaos. Gud, jag blir så uttråkad faktiskt när jag tänker på det. Jag har ansträngt mig för att skriva så lite detaljer som möjligt, inga namn och inga orter, utifall att ngn läser här som lägger ihop ett och ett. Det gör ju också att detta inlägg är lite meningslöst, men jag har iaf gjort ett försök. På återseende!

Hjärtlösa typer....

..och annat löst folk.

För någon månad sedan, ngnstans i Europa, hamnade ngn på sjukhus där man konstaterade hjärntumör. ( personen i fråga mår rel. bra nu.) När man kliver in på rummet, finns det tydligen en fråga som är viktigare än allt annat, nämligen: TESTAMENTET!!!!

Det är så pinsamt och genant att man skäms å denna personens vägnar. Men visst, det är ju lönlöst att gå runt och skämmas å ngn annans vägnar, så jag gör nog bäst i att bara tillbakalutad skratta åt eländet, vilket jag mest gör, det finns inte så mkt annat att ta sig till just nu iaf. Men visst, det har varit och är fortfarande i viss mån s. a. s. rörigt på vissa fronter. Med mig är det annars bra, om ngn undrar.

Ni som vet med er att jag gillar era bloggar, skall veta att jag läser, om än från mobilen, och oftast när jag står eller sitter lite "dumt" till, och då har jag sonika avstått från att lämna kommentarer, även om det varit svårt ibland! Tack för roliga skratt och utmaningar och allt ni bjussar på på era bloggar. Ni ger så mkt, och jag bara tar och tar, känns det som. Förlåt! Jag skall försöka ge lite mer från mig själv. Försöka.

Ibland tänker jag "Det här, det kan jag ju skriva om." Men det är inte så lätt faktiskt, jag rör mig i en ganska liten cirkel, tror jag.

Kram så länge,

// "B"

Back to basic

Jag har haft det skönt, men det har varit lite intensivt, gott folk. Eller vad sägs om det jag hunnit med att åka: slalom, längd, skoter, häst och släde, hundspann (två eskimohundar drog mig, de är hur coola som helst. Det sägs att man ju inte behöver vare sig GPS elelr andra faciliteter; de nosar sig ju till var isen är svag, hittar själva etc. Ja, det säger sig ju självt eg., som ni nog kan räkna ut själva. Tio mil orkar de gå i taget...bla bla bla. Jag skulle kunna skriva ett vettigare inlägg, men orkar inte just nu. Jag åkte nämligen på ngt annat halvroligt igår, men nu har jag orkat mig upp iaf. Har sörplat Proviva hela natten, och tja, det verkar hjälpa. Nu skall ajg dra över till Norge en snabbis, i morgon åker jag hem. Ja, med bil, så jag har hunnit färdas med lite olika fortskaffningsmedel här. Och då har jag inte använt ngn spark, ngt som är standard här uppe, där de inte sandar som galningar på varenda trottoar!

Måste säga en sak till. Det där med sävliga norrlänningar. Varenda kotte jag stött på har inte velat sluta babbla med mig, så jag fattar inte det där! haha

Skall bli skönt att dra på sig snygga stövlar och lite normala kläder igen! Hahahaha!

Borta bra, men hemma bäst.

Var rädda om varandra och självkalrt slänger jag ut en sedvanlig kram. Of course, darlings!

Ännu ett tjugosekunders-inlägg från Blygisen.

Hinner inte skriva ngt särskilt nu, men jag har så otroligt roligt här, det är verkligen en skön kontrast till vardagen min. Jag kan inte prata normalt längre, utan jag låter som en riktig lapp, tror jag. Det började ju som ett skämt, men det var ju ingen som fattade, det lät ju helt normalt i deras öron, liksom. Och det ser ju konstigt ut om jag skrattar hej vilt åt mig själv varje gång jag sagt ngt. Herregud. Jaja, ta detta med en nypa salt, men ni förstår väl ungefär vad jag menar.

Idag talade jag iaf i tfn med en homie, och jag fick lite hemlängtan. Hon ville byta med mig till varje pris, så jag hoppas jag jag visat upp en god bild av denna del av Sverige till mina homeisar.

Här är uppstoppade björnar och lo-fällar inget ovanligt hemma hos människor, men det visste ni kanske redan.

På återseende.