Sunday, January 18, 2009

idioter

Ja, nej men tack så mkt dåra.

Nu är jag återigen på ett herrans humör. H-e vad förbannad jag alltid måste bli, tydligen.

Jag satt hemma i går kväll och "bara tog det lugnt", vilket var mkt trevligt.

Närmare tolv ringer min mobil. I andra änden sitter en ...låt mig säga såhär: En man jag inte skulle ta i med tång, inte ens under pistolhot, what so ever. Sen spelar det ingen roll att han är övertygad om att han är guds gåva till kvinnorna, att många verkar tycka att han är det. Tuff shit för honom, men så är det. I+m not interested. Men vi har känt varandra i fleeeeeera år, säkert tjugo år, så ni förstår att vi känner varandra en del.

Nåväl. Då ringer den apan på min mobil och säger:

"MEn heeeeeeeeeeeeeeeeeej. VAr är du ngnstans? Jag är på humör för att fira vissa fantastiska framgångar, och jag vill fira med DIG! "

För det första avbröt jag honom direkt när jag hörde vem det var, och för det andra är jag inte dummare än att jag direkt förstod den egentliga anledningen till varför han ringde.

Någon som är betydligt mer betydelsefull för mig ( han jag skrev om för ett tag sedan, som ringde en väninna till mig när jag satt på en restaurant och som antog att jag var Blygisen) satt givetvis i närheten, på samma restaurant. Och idioten som ringde mig är mest ute för att spekulera. Och antagligen för att skapa förvirring.

Gissa om jag tände till på stubinen, men givetvis rörde jag inte en min. Jag försökte läsa mellan raderna vad han sade och urskilja rösterna i bakgrunden etc, ni vet.

När vi äntligen lade på luren var jag så irriterad att jag var närapå att ringa upp den där andre somjag med största säkerhet antar var i närheten, för att liksom säga att : Du vet väl varför han ringer? Det är bara för att försöka markera ngt. Bry dig inte om honom. Ha en fortsatt trevlig kväll.

Men alltså, det kunde jag ju inte heller göra. Det är inte på den nivån alls, mellan oss.

O well.

Det löser sig. Man får hoppas att den andre är tillräckligt cool för att inte bry sig, och genomskådar det där alldeles själv.


På återseende.

No comments: