Hej igen alla kära läsare.
Undrar hur mycket mat kan få i sig innan kroppen spricker?
Nu tänker jag inte utmana ödet längre, utan jag får helt enkelt stilla mig.
Och börja jogga. Pronto! (I ärlighetens namn får jag väl börja med att få upp farten på mina promenader först...)
Vi ses snart igen. Tills dess- må så gott. Med måtta :)
3 comments:
Så om ni ser en Anka som vaggar fram över torget med en kappa som knappt går att knäppa igen, är det nog bara jag som försöker ta mig framåt.
Men så illa kan det väl ändå inte vara! Jag tror du överdriver a little. Men visst, efter en svullarhelg kan man känna sig som en tvångsmatad anka...
Hahaha.. Åjo!
Men jag är på rätt väg nu igen iaf!
Post a Comment