Lagen om alltings djävlighet..

Varning! Detta är inget att läsa om man är känslig.

Efter att jag var klar på första stället, stressade jag ut till bilen igår, bara för att upptäcka att ngt drägg spytt ner min framruta. Men snälla! Hinner konstatera att jag inte har tid att åka till en biltvätt exakt just då. Hoppade in i bilen, satte på vindrutetorkarna, spolade så mkt vatten det gick, men var tvungen att köra iväg, med slafs fastkletat som fördes fram och tillbaka över hela rutan. Menar, om den där vinterkräksjukan slår till helt plötsligt, vilket jag hört att den gör, kan man väl sikta i en buske eller ngt? Suck. Kom fram dit jag skulle, och var tvungen att be om en hink vatten. Och en till. Och en till. Kändes sådääär att stå där i mina fina kläder och göra ngt okänt dräggs jobb, men vad sjutton. Självklart hann jag bli livrädd att jag skulle drabbas av ngn vidrig åkomma också.

Skomakaren hade INTE gjort färdigt mina stövlar ÄN! Bara tre av paren.
Jaja....

Nä, nu är det ny dag, och nu är jag sugen på en Café Dome. Har inte köpt parfymen till mig själv ännu, men tror jag gör det nu. Japp, så får det bli!
Det är jag v-e-r-k-l-i-g-e-n värd!

Tack för mig!

No stress, Baby.

Äntligen en ny dag! Måndgar är för trista. Tunga blöta blä, helt enkelt.

Skulle hämta ut några stövlar och skor hos skomakaren igår, och det skulle nog vara bäst för min hälsa om jag beslöt mig för att det var sista gången jag anlitar de där klåparna. Han som tagit emot den första laddningen på fem par, och lovat mig dem för två veckor sedan, hade helt sonika dragit till Thailand, bara sådär. Utan att informera den andre klåparen om att Blygisen var lovad de fem första paren ett visst datum. Jag stod som förstenad och koncentrerade mig på bukandning när han i total avsaknad av självinsikt eller goodwill stönar ut det till mig.

Plus att jag lämnade in några till par för ca en vecka sedan, och de hade ju den här klåparen som nu stod framför mig i egen person lovat mig för några dagar sedan! Och de var INTE färdiga!

Vad göra? Well, jag överlever, och jag tyckte till slut lite synd om honom. Trots att jag inte beklagat mig med ett enda ord, tyckte han att han fått en överdos av ovett från mig. Förresten, det kanske är ett slags knep han kör med? Spela ynklig? Nä, jag föredrar att tro på att han är mån om sina kunder, och helt enkelt sitter i skiten eftersom den andre klåparen är i Thailand och inte kommer tbx förrän om två veckor.

Och jag har ju bestämt mig för att inte stressa upp hur som helst, så jag får väl gå i gummistövlar i värsta fall. Undrar om det är okej till dress, när man skall äta på J eller Ulriksdals Värdshus (lr var man nu föredrar att äta)? Kanske blir en ny trend, vem vet? haha.


Ha en skön dag, alla.

Ännu en måndag...

Helgen har varit lugn och skön, även om jag var på vippen att surna till ordentligt över bristen på snö....Nåväl. I ren protest kände jag för att dricka malariafientliga paraplydrinkar iklädd bikini och mina pool-tofflor, men innan katastrofen var ett faktum besinnade jag mig och klädde mig som en vanlig kvinna på stan.

Jag har verkligen inget att blogga om, så jag slänger ut klädsel för dagen:

Svart ullkjol från électre, svart chashmerepolo, svarta ullstrumpbyxor, svarta stövlar. Pärlor i öronen. Håret, den bedrövelsen, i en svans.

Adios Amigos!

Se till att njuta, alla.

Haha.. Det här är ju riktigt roligt! För som jag upptäckte för ett tag sedan, så läser Lotta här på bloggen! Så, hon ringde mig samma kväll.

- Ja, det är Blygisen speaking, svarade jag.
Jag hörde en väsande "hemlig agent"-stämma i andra änden:
- Har jag uppfattat budskapet rätt?
- Japp, det har du! Kan du garantera att ingen hör dig nu, frågade jag.
- Är det big big big business på G, frågade Lotta på Bråkmakargatan.
- Ja, precis som vanligt, sa jag.
- Ok. Jag bokar bord. På det vanliga stället. Jag har en röd julstjärna i håret, bakom vänster öra, sa Lotta.
- Vad fint, sa jag. Men då ses vi sen då!

Från en sak till annan så längtar jag efter lite kyla och snö nu! Jag vill höra och känna snön knarra under sulorna, njuta av dalande vackra snöflingor, gosa in mig i snygga stora halsdukar.
O well, tids nog!

Må så gott alla!

PS. Bilden är INTE hemifrån mig, men det är så här jag tycker man skall tillbringa sina vinterkvällar nu. Basta!

DS.

Hallå hela pressen!

Just nu är jag en smula ....hur skall jag uttrycka mig...irriterad. I need a hug!

Hörrö, "Lotta på Bråkmakargatan", du vet vem du är! Om du läser här skulle jag bli glad om du har lust att ses över en liten drink så jag får kyla ned mig en smula. ( visst, jag kan ringa Lotta på Bråkmakargatan, men jag var tvungen att få ur mig det här. Punkt slut.)

Sådärja. Nu har ilskan lagt sig.

Nummer 8 på "att-göra-listan" kanske är att dricka lite glögg, som Vanja föreslog i kommentar på mitt förra inlägg, och eftersom jag nu inte kan hålla mig till jultomten kommer ( haha- om han nu gör det), så nummer blir helt enkelt:

9. Att köpa Chanels No.19. Till mig själv.

Jag köpte YSL "Nu" det för några år sedan, en perfekt vinterdoft, men nu måste jag ha denna nya från Chanel.

Tips: Gör en vanlig sockerkaks-smet, blanda i en tsk kanel, en tsk kardemumma, en tsk nejlika och grädda sockerkakan i små muffinsformar. Klicka i en liten bit gorgonzola i varje en stund innan de är färdiga. MUMS! Perfekt till glögg eller vad man nu föredrar att dricka en vanlig kväll tillsammans med goda vänner.

Bye!

Öppen brasa och goda dofter lockar mest just nu.

Saker som står på min agenda:

1. Dricka Café Dome på ...*beeep*
2. Köpa svart julte från NK. Det svarta, alltså.
3. H***e. ÅTERIGEN lämna in mitt gamla kära armbandsur på lagning. Tröttsamt. Men- en mer kär och trofast vän får man leta efter, så det gäller att inte tumma på underhållet.
4. Kolal vad för slags Christmas Carroll-skivor jag har...uppackade. Måste måste måste ha viss sorts musik så här i vintertider.
5. Binda en sjysst julkrans att hänga på dörren. Det brukar jag göra ihop med ett gäng flickor i samband med bak etc.
6. Ååååå....så många måsten just nu...
7. Stressa ned.

Summering:

1:an och 2:an kan bli enkelt. 4:an låter också lockande. Resten får vänta ett tag till. Ja, 7:an får jag ju inte glömma, nej. Pweeeeh!

Till alla utlandsboende kan jag hälsa att NK:s julskyltning är ...ja, gullig. Som vanligt.

/ "B"

Regniga vackra Hufvudstad

Ibland har man för mkt bekymmer, ngt som står helt klart när jag kollar min almanacka - eller "Time Manager" som man sa på den gamla goda tiden. Anyway, det är helt okay så länge det handlar om s.k. roliga bekymmer, men ibland så önskar man sig några timamr extra här och några timmar extra där. Inte sant?
Ikväll skall jag egentligen befinna mig på ett kalas, men jag har varit tvungen att inse att det inte funkar. Jag flaggade iofs upp det redan för tre veckor sedan, men ändå. Är det ngn som skall gå på just det kalaset, så borde det vara jag. Jaja. Vilket i sin tur också innebär att jag känner att det är ok att jag inte kan närvara. Ibland kan man inte rå för att man är lite privilegierad, som man så ödmjukt konstaterar alltsomoftast. Ehrmm.

Så, det blir lite väninnestros på stan, kanske kanske en varm drink ngnstans.

Trevlig lördag på er alla.

Stor mun

Vad skall jag säga?
Here it goes: Jag har sökt via mail en man ( ett mansnamn var det anyway) i en-två veckors tid, och döm om min häpnad när han addade mig på sin msn! "Aha...tja, det är ju också ett sätt", tänkte jag. Såg framför mig hur vi kunde avhandla några saker lite smidigt sådär. Så, jag accepterade, eller vad det nu heter. Det visade sig att "mannen" var en ....hur skall jag uttrycka mig..en vacker yngling. (Förtydligande: runt tjugofyra kanske? )Mkt mkt vacker. hehe. Så...jag kunde inte låta bli att säga:
- Vet du vad?
- Nej? Vad?
- Jag känner mig som Samantha nu....
- haha...
Varpå jag slog till mig själv på kinden och tänkte: Nu får det vara nog med att sitta och ragga på nätet! Mittåt!
Iaf. Han är grymt snygg och jag har en stor mun. Tur att vi båda har humor!
Sen har jag ju lyckats kläcka ur mig en massa kommentarer på olika bloggar, som jag riktigt skämts över.
De som känner mig skulle ju bara skratta, men så här i bloggvärlden kan det se skumt ut. hahaha....O well...

Inget särskilt

Well, efter mitt självporträtt i förra inlägget, kommer här en liten summering av de gångna dagarna.
Konstnärinnan och hennes make reste till syvende och sist bort några dagar, och det var ju för väl. Hon kan bli en smula..speciell i längden. Hon i lagom doser, det kan däremot vara riktigt uppfriskande.
Några andra vänner kom lagom till Helgen tillbaka från Sydafrika, och lördagen tillbringades i deras sköna hem med soft sällskap. Trodde barnen gick "Trick-or-treat" så det räckte i tisdags, men icke- fick vi glada människor erfara.

Mina dagar rullar på. Många i min umgängeskrets klagar. Alla verkar ha sina problem, det är ju ingen nyhet, men ibland undrar man verkligen vad folk håller på med. Suck. Kommer alltsomoftast att tänka på det gamla kinesiska ordspråket : " Man skall inte äga mer än fem saker- då får man bara problem". Stämmer ju så att säga in på väldigt många.



Jahapp. So long.

Une Pauvre Honteuse

Trevlig helg, alla.

Suck.
Har precis lämnat en kommentar hos favoritbloggen numero uno om vad jag tänker klä ut mig till nu på Halloweenparty, men i samma stund jag klickar på "send", ändrar jag mig. Ja, vad gäller min klädsel på Halloween, alltså. Meeeeen....suck. Det kan jag ju inte hålla på och tjata om på den bloggen, så..ja..Jag får förtydliga det här på min egen.

Det finns så många roliga uppslag, så många skräcködlor och läskiga gubbar att klä ut sig till. Jag har många idéer, men ingen jag tänker skriva om här.

Vad som kan få mitt hjärta att studsa till lite extra, är den här mannen.

Jag återkommer, men kan inte säga när.

Hej på ett tag

Allt är bra med mig, det är nästan oförskämt bra, tycker jag.

Bloggen min kära, får dessvärre ligga på is ett tag till.

Ciao mis amigos! *smack*

En annan dag

Nä, orkar inte skriva ngt här ännu, men allt är bra, och jag önskar alla andra en fortsatt skön dag.

Å hej och hå...

Jag blir sällan sjuk, men den senaste veckan har varit...bortom all rim och reson. Skyhög feber och en grym förkylning. Jag har märkt att det händer ngt med min personlighet när jag är febrig. Jag blir å ena sidan gråtmild för minsta lilla, och å andra sidan känner jag mig som ett förslaget rovdjur som förutsätter att alla andra att kunna läsa mina tankar- annars dör jag! Noll tolerans med tröga människor etc. Helt galet.
Och till råga på allt skall ju vardagen med arbete och allt vad det innebär ändå fungera. Hm.

Igår släppte febern en smula åtminstone, och jag kunde dricka kaffe för första gången på flera dar. Jag som nästan livnär mig på kaffe i vanliga fall. Jaja....Förkylningar går ju över till slut, det är alltid en tröst.


Jag har iaf bestämt mig för att inte inte inte köpa ett par till Timberlandkängor, de fyra paren jag har får räcka tills vidare.
Jag vet att jag nämnt ngn gång förut i bloggen att jag har rätt mkt skor, och ...ja...det kan man säga att jag har.

Nä, nu skall jag försöka gaska upp mig och se till att bli frisk och mitt gamla vanliga snälla jag igen!

Ha en skön dag alla!

Snyft och snörvel

Lägger in ett kort inlägg här, orkra inte skriva ngt speciellt.

Jag både låter och ser ut som om jag har brustet hjärta, men det är inte mer dramatiskt än en förkylning som kommit i min väg, med feber o allt.

Ipren, te och snälla tankar, så är jag på benen snart igen.

Ja, det var väl det för denna gång.

Må så gott alla, och glöm inte bort att krama era nära o kära.

Wine on the run

Efter några samtal tfnledes fram o tillbaka, kände vi att det var omöjligt att INTE träffas, revisorn och jag. Hahaha....hon är en sån där människa som verkligen får mig att skratta. Vi lärde känna varandra av en ren slump, för min syster studerade på en skola som ligger vid en sjö i Värmland, och jag var där och hälsade på mellan sejouren i Bryssel etc, och mittt i ett köpcentrum på ett blaskigt café lärde vi känna varandra. Herregud. Ages ago.....

Hon hade med sig en flaska vin hemifrån, som vi hade tänkt ha till maten.
Jag ställde fram varsitt glas när jag hörde henne: Nämen...? Vad är det frågan om? Flaskan var ju öppnad??????
Jag: eh...hur menar du?
Revisorn: Jamen...kolla här...Och så hällde hon upp i sitt glas...Det är ju ...vatten?????

Vätskan såg väldigt genomskinlig ut, det såg jag iaf...
Och då provsmakar hon, och avgör direkt att det ÄR vatten.
Där sitter hon , helt nollställd i ansiktet....då börjar jag bli orolig.
Jag: Men du...det kanske är *** ( hennes man) som ...skojat med dig? Ring hem för sjuttsingen! Det kan ju vara gift i flaskan! ( ja, alltså, om ngn annan hade lagt det däruti)
Iaf....till slut kom de fram till att de hade inhandlat flaskan på ett systembolag i Dalarna, och det måste varit ngn ur personalen som bytt ut vinet mot vatten...

Hon var mest sur för att de hade kånkat den där flaskan med på semester, runt hela Sverige, den hade varit framställd vid middagar etc.....hahahahaha....

Grundstädning stundas, antar jag.

H-e!!

För en tid sedan lossnade en sten ur en ring jag bär på mig, och jag var nära ett sammanbrott när jag upptäckte det. Uuuuääääääh, varför skall detta hända mig och just nu också? Men det är klart, en olycka kommer aldrig ensam. Allt är ju för j-gt nu ändå.

Förstå då min totala lycka när jag efter ett par dagar finner stenen glimrandes på köksgolvet, och detta EFTER det både dammsugits och torkats där. O, Mama, min sten! Puss puss på den och sedan tejpade jag fast den på en bit tunt papper, och självklart åkte den in i en ask också. Får läman in den när jag har tid, tänkte jag.

Seeeeeen...lade jag den på ett "bra ställe".

Och var det där bra stället är ngnstans, det har jag ingen aning om. Jag har letat och letat, men ger snart upp. "Bra ställen", det är ju en klassiker.

Du får väl hålla reda på karaten, din borgarbracka, som en förstående väninna uttryckte sig.

Blä

Jaha...nu är hösten här.

Jag bara klagar.

Gnällisen.

No date, Baby

Jösses amalia....
Blygisen är visst väldigt svår att få ut på date. Avböjer i sista minuten.

Jamen, det kändes feeeeeeeel! Då vill jag inte ödsla en hel eller halv kväll på ngn, om man redan från början känner att det liksom är ..eh..lite väl ivrigt från den andres sida. Å så snurrigt. ( hoppas man är lite ursäktad, vi har trots allt känt varandra sedan tonåren...haha)

Tfn har ringt hela kvällen igår igen. Och Blygisen vill inte gå ut.
Däremot går Blygisen gärna på middagar bland vänner, och har gärna middagar hemma hos sig själv. T.o.m fester hemma hos vänner är uppskattat.

Well, idag är det lördag, och eventuellt skall jag ut.