Sköna soliga dagar...

Sommaren närmar sig med stormsteg, det är bedårande vackert ute. Jag går långa kvällspromenader och plockar in några syrenkvistar då och då. Jag är ju en sucker for doftljus, och tydligen skall det finnas några med syrendoft nu, antagligen köper jag väl några sådana då. Japp, jag tänder ljus även sommartid. Gör inte alla det? Jag har svårt att sitta till bords utan tända ljus, bara en sån sak. Egentligen tycker jag bäst om vanliga enkla vita, eller stora blockljus, men även värmeljus går bra. Levande eld, det är huvudsaken. Liv liv....Även bubblor i champagne är liv och därmed vackert. Sen är det ngt med Stockholm och dess brist på parkeringsplatser. Tydligen har ALLA som bor i stan bil nuförtiden, men inte har de garageplats, nej, utan står ute på gatan. Tänk om man har bråttom in till ngn, och inte hittar parkeringsplats tillräckligt fort. Vad gör man då? Så, jag väntar på bilar med utfällbara långa ben, så att man helt enkelt sonika kan ställa sig ovanför ngn bil som står där man själv vill parkera. Ja, dessa bekymmer man har. Tills de bilarna kommer får jag väl snurra runt runt, varv efter varv. Ha en fortsatt skön vecka alla! /"B"

Fade to grey

Ja...inte vet jag vad jag skall skriva.

Idag har jag iaf lyssnat på P1, ngt jag kan rekommendera alla som har en tänkande hjärna att göra, eller att komma ihåg att göra. "Jag hatar min handväska", skriven av en kvinna bosatt i N.Y., tror jag, översatt av en svenska och mkt bra berättat av ngn annan. Alltså, ni får väl googla eller vad ni gör, men det var riktigt roligt. Kanske man skall ha prenumererat på "the New Yorker", eller vara lite berest för att kunna sätta sig in, men jag tror det räcker med att vara av det kvinnliga könet. mkt givande. Perfekt att lyssna på medans man gör lite annat.

Efter det ännu ett kvalitetsprogram (absolut inte ironisk), nämligen .....nä,nu minns ajg inte, men ungefär "Stockholm under 1700-talet". Ooooooo.....jag får gåshud. De som känner mig vet att jag satt med öron som badkar.

Ja...dagarna rullar på.

Ja, just det. Det privata. Ja.......haha. Jag går på gym, köper blommor, lagar mat. Precis som alla andra.

Ha nu en skön kväll, och glöm inte bort att krama era nära och kära.

PS. Dagens låt-tips blir Visage- Fade to Grey


Återkommer.

Enough!!!!!!!!!!!!!

Sitter och dricker kaffe och äter blå vindruvor. Varför jag berättar det kan man ju verkligen undra, men ja, här sitter jag och försöker känna/hitta inspiration till att köra hundra mil idag. Hem till vaddå? Sen har jag visst en tid hos tandläkaren, för "kontroll av blekning". O My....jag har ju inte ens hunnit börja med det...
Häromdagen, närmare bestämt i lördags, kom jag hem till Sthlm och köper Expressen, men vad möts man av? Ni som köpte tidningen den dagen, vet vad jag menar. Där står en förvirrad tönt bland banankartonger och är på väg att flytta ut ur det av hennes numera häktade pojkvän hyrda huset, in till stan, minsann, och out of the blue får vi veta att nu gör den senaste operationen inte ont längre, så som den gjorde när hon var nyopererad.

FAn, jag lackade ur. Ringde upp tidningen, presenterade mig med hela mitt namn, hahahaha (var liiiite orolig att det skulle stå om det sen, men i så fall skulle jag bara sträcka på mig, sa en som jag anförtodde detta mitt utbrott till), och vi talade i en halvtimma, eller lite mer. Han bara skrattade, vi satt och skrattade båda två. Personen höll med mig, såklart.
Jag tyckte verkligen inte att det var motiverat alls att vara så oförskämda mot svenska folket, att fläka ut dessa förvirrade människors tillvaro till oss. "Det är som när man kommer in på ett köpcentrum, och det spelas en viss musik, lite för högt. Det är verkligen osmakligt och oförskämt mot oss"! Jag kan inte nog uttrycka min avsmak för dessa "artiklar".

Tyvärr tyvärr var reportern som skrivit artikeln dessutom sjuk den dagen, och det var ingen prao, som jag trodde.

Alltså, säg mig: VEM vill veta om dem två???? Jag frågade om det möjligen var frkn själv som ringde och bad dem komma och titta om de kunde hitta ngt nytt att skriva om, menar, tanken är väl inte helt onaturlig.

Det sorgliga var att personen jag talade med trodde på fullt allvar att "sånt säljer". JAAAAA, om det handlar om personer med lite schvung i, lite karaktär och delikata problem, sånt är ju faktiskt spännande. Men hos dessa två förvirrade stolleprov finns ju ......ingenting.

Eller är det ngt jag inte vet? Ngt jag missat?

Snart hemma igen.......

O, en sån galen dag.
Och vad de tjatar på radion om första maj. Jag blir tokig. En gammal dam var i ofs väldigt gullig, hon sade i princip en enda sak: Jag har ONT! ONT!!! Man skall visa sin solidaritet! hahaha...hon var söt den lilla damen, som hade såå ONT! Givetvis klämde hon i med lite Aj Aj mellan ONT också. Jag vet inte vad reportern frågade, men antagligen vad hon gjorde där på torget,varpå hon då som sagt fick ur sig att hon hade ONT !!!! Hennes budskap gick fram till mig, hahahaha..


Igår åt jag en ganska god "löjroms-entré", men matkreatören hade gjort ngn slags rödlöks-timbal, istället för den klassiska finhackade rödlöken, som jag iaf föredrar. Man är en gammal bakåtsträvare, vill ha det som det alltid varit.

Jag känner mig inte lika deppig och ensam som jag gjorde igår, så nu vet ni det.

Jag längtar hem till vår vackra Hufvudstad, och särskilt ser jag fram emot att få träffa en som jag har planerat att laga mat ihop med ngn kväll. Jag har fasan och vildand och allt möjligt i frysen, och praktisk som jag kan vara ibland, tar jag kanske ngt därifrån.

På återseende!

Livet livet..............

Sitter och degar på ett hotell. Är rätt håglös. Visst, vet att man har vissa plikter. Enär INGEN vet vem jag är känns det ändå rätt roligt när man kollar sin mail och får glada tillrop.

Dagarna rullar på..

Vi hörs.


Tack förresten, NALLE och RUSAN och jag vet inte alla som är så himla söta i sina tillrop. Tack.


Kommer igen, I promise.

//"B"

Nothing....

...has been proved

med Dusty Springfield
är också en mkt bra låt...


På återhörande.

Från en lite piggare Blygis....

Jaha, då var det fredag igen. Jag befinner mig långt långt hemifrån, men kommer väl hem på söndag em eller nåt.

Här kommer en bild på ett band som gjort en av världens bästa partylåtar, enligt vad jag tycker...haha!

Ngn som känner igen dem?

Från en trött Blygis........

Ja, var skall jag börja?

Resan gick bra, men jag klev inte över tröskeln till mitt eget hem förrän kl. 22.00, trots att jag var i Sthlm redan vid 13-tiden tror jag...tänka tänka..ja, ngt sånt. Då hade jag övernattat i en kompis lgnht i Sundsvall, jag orkade helt enkelt inte köra hela vägen i ett streck. Ngn måtta får det vara på övermodigheten! Och när jag kom till Sthlm var det så många jag skulle hälsa på och så mkt jag skulle göra, så det tog sina timamr inan jag var hemma.

Iaf, som jag yppat en smula på bloggen, är det lite "rörigt" just nu på vissa fronter ang. en person som opererats för hjärntumör och pga att utgången är extremt oviss etc etc, är det mkt ...tja, vad säger man...gungigt? Svajigt? det är advokater hit o dit, papper hit o dit, det är ännu fler papper på ett annat ställe, det är nog en riktig rysare för en del just nu. Varför jag nämner detta kan man verkligen undra, men jag tror att de flesta personer som läser här kan sätta sig in i ungefär hur, som mitt exempel vill visa, jag har det nu. Det är bitterhet och allt möjligt som kryper fram ur alla vrår, och det är maktfullkomlighet, ändlös kärlek etc etc.

Det är bara att försöka ta det som en erfarenhet, som med allt annat.

Apropå allt detta vill ajg säga att jag är fullt medveten om att jag låter glättig och tjo-och-tjim här på bloggen, men jag har aldrig tagit mig ens två minuter at formulera ett inläg, men kanske det blir ändring. Jag får så mkt av andras bloggar, det har blivit en rutin att "kolal läget" hos dem, så självklart känner jag att jag har en slags skyldighet att åtminstone försöka svara hövligt på t.ex. utmaningar etc. Å andra sidan - jag vet inte.

Vi ses sanrt igen, och tills dess- må så gott. Och så mitt vanliga gamla tjat: Glöm inte bort att krama om era nära och kära!

Natti Gotti,

/B.

Blääääää

Sådärja, då har man en härlig bilresa framför sig på en sisådär tvåhundra mil eller ngt. Eller vad det nu kan vara mellan Lappland och Stockholm. Jag ser verkligen inte fram emot att sitta på vägarna just under påskhelgen, som väl alla vet kallas för "Årets mörkaste trafik-helg" etc etc...

Suck.

Well, jag skall köra försiktigt.


Ha det bra.

Perfect Stranger

O, en sån dag. Min feber verkar ha försvunnit/avtagit, medans min hosta är av det väldigt djupa jobbiga slaget.
Inte blir man på bättre humör av att tänka på bilen, heller, Eller, jo, jag var precis ute i den för att kolla en sak, och passade på att spela en mkt bra låt: Perfect Stranger, med Deep Purple. Ja, jag vet, inte direkt vad jag brukar lyssna på, men den är en av de bästa låtar som finns, och han som sjunger har en sådan där sanslös utstrålning. Eller: hade, inte vet jag. Iaf, jag hade med mig en väninna ut dit, och hon tyckte så mkt om låten att jag såklart gav henne hela skivan. Hade köpt den på väg upp hit, jag behövde lite annat än radion att lyssna på.

Jag passade på att checka några småsaker, och precis när jag står där och fibblar med rattarna på sätena, ringde tfn: Det går 100% ned, Blygisen, väste ngn i mitt öra. Oj oj...jag förbereder mig på en riktig roller-coaster de närmaste dagarna, alltså.

Nu är det dags för mig att knyta mig, och ajg önskar alla kära blogg-läsare en riktigt God Natts sömn.

På återseende.

.

Å, man är så upplyst...

Ibland säger jag så dumma saker.

På påskafton satt jag och dinerade med några goda vänner, och vi kom in på det här med varför vi firar påsk etc, ngt vi säkert inte varit ensamma om att ventilera i dessa dagar, om man säger så.

Jag sade: Ja, alltså, Herr Jesus hängde sig väl ...på ...en fredag? Var det inte ...så? Eller ngt i den stilen?

Min väninna blev alldeles stel och frågade: Hängde sig? Hängde han sig, Blygisen? ( och så sprack hon upp i ett avväpnande leende, som fick mig att tänka över vad jag sagt.)


Alltså, hur kan man bara lyckas få ur sig så otroligt oupplysta saker? Jag skäms! Detta, Blanca, skulle vara du det, på en middag med matadorens familj! Hahahaha.....!

( Jag gick i söndags-skola när jag var liten, och jag är inte så himla oupplyst som det kan verka! Jag hade feber, om det kan vara en ursäkt...hrm hrm...)

Best in Show.......

Är det ngn som vet om hon redan varit i Stockholm?

Jag har svårt att se hur jag skall kunna förlåta mig själv ifall jag varit så slarvig och missat hennes enda show i Skandinavien detta år! Och vem vet när nästa gång infaller?

Gode Gud, hoppas jag fortfarande har en chans........

I stormens öga.....

..kanske amn kan säga att jag hamande i häromdagen. Jag ändrade mina planer i sista minuten, eller dagen, så istället för Frankrike styrde jag kosan norrut. Övernattade i Sundsvall, för att bege mig vidare upp norröver nästa dag. Blev väckt av en mkt mkt orolig person som sade att jag skulle föröska komma iväg innan kl. åtta, helst med en gång, alltså vid sex-snåret. det vankade storm, orkan och allt möjligt. Hade jag riktig otur skulle jag kanske hamna mitt i den etc etc. Jag orkade inte protestera, och jag var ju ändå väckt, så jag begav mig så fort jag druckit kaffe och tankat.

Det visade sig dock mkt riktigt vara en riktig storm, och jag var tvungen att ta in på hotell, vägarna var avstängda, det fanns inte mkt att välja på. Vill tyvärr inte säga vilket hotell det var, men maten var god, (de som känner mig vet att jag tycker just maten är viktig) och "the location" var nog en tiopoängare!

Jag hade en ganska trevlig kväll på ett pga stormen fullsatt hotell, och jag hade turen att träffa två mkt snygga och trevliga homiesar! Wow! Som jag skulle beskriva dem till en väninna dagen efter i tfn: Tänk på bokstaven "V". Hon fattade inte, men det kanske ni gör. Jaja.

Jag var tvungen att stanan där i två dagar, men det berodde nog mest på att jag var sugen på att hänga där i krokarna en dag extra, varför stressa jämt jämt, liksom? Jag kommer nog att återvända dit senare, det är ett mkt populärt fiskeställe.

Vidare körde jag upp till Lappland igår, jag var så sugen på att komma tillbaka hit till the locals, men jag vet inte vad som flög i en tjej igår. Hon lyckade sätta sina klackar i min instrumwentbräda, eller där på passagerarsidan, göra två mkt snygga hål etc. Fhit vad sur jag blev. "Du måste nog åka till en verkstad och be dem fixa det där med sug-kopp" sa ngn . "Nä, men hon måste nog göra det", sa jag. Jag blir sällan sur, men då var jag verkligen irriterad. Kan bero på att hela kvällen var pannkaka för min del, jag längtade bara hem hem hem.

Nåväl. Nu är jag här och jag skall se vad jag hittar på.

Kram alla.

Le utmaning....

1. Jag är sjukt snygg och trevlig. Otroligt att jag är singel, men jag är det.

2. Jag är ett riktigt kap, jag har god smak och jag vill snart träffa ngn jag kan ödsla mina komplimanger på. Jag kan v-e-r-k-l-i-g-e-n konsten att kyssas.

3. Jag kör bil mkt mkt bra. Har god musiksmak, spelar gärna en bra låt om och om igen om den är bra. Why not?

4. Jag är en enkel person, såklart. Simplicity, som jag brukar säga. det är enklast så, inte sant?

5. Nä, nu kommer jag inte på ngt mer på rak arm. Återkommer!

Snart är det påsk igen då....

Och vips! så var det Påsk igen. Den väninnan jag firade påsk med förra året, kommer jag med största sannolikhet inte fira med i år. Dels skall jag resa booooooooort, långt bort, och dels så är hon så in i Nordens ...jobbig. Jag skall väl inte sitta här och tala om andra, men hon är riktig "närig" av sig, vilket jag iofs tycker kan vara en fin egenskap, men hon är bara såå fel fel fel. Umgås med fel slags typer, riktiga as faktiskt, och hon har noll omdöme. Hon och jag har haft en konstig relation i flera flera år, men nu får det vara slut på det. Jag gillar inte killarna hon träffar, och de killar jag träffar (har träffat förr) gillar inte henne. Det har varit hon och jag mot alla andra, ungefär. Jobbigt. Särskilt när hon är så in i Nordens blåst i huvudet och aldrig kan träffa en vettig kille. Sist vi satt och drinkade hemma hos henne kom hon inte ens ihåg vad senaste killen hette som hon var förlovad med. Jo, det är sant, faktiskt. Sen skulle vi ta en helikopter till en fest, men hon lyckades ju skrämma bort min homies-kompis, och kunde inte komma på adressen etc etc, så det slutade med att vi stannade hemma hos henne, vi blev helt enkelt för onyktra för att ta oss iväg ngnstans. . Vi gjorde ett nytt försök dagen efter, men även det urartade till en hemmakväll med annat sällskap. Vi kom inte iväg på fest förrän på tredje dagen. Det är alltid så här när hon och jag skall göra saker, det blir kaos. Gud, jag blir så uttråkad faktiskt när jag tänker på det. Jag har ansträngt mig för att skriva så lite detaljer som möjligt, inga namn och inga orter, utifall att ngn läser här som lägger ihop ett och ett. Det gör ju också att detta inlägg är lite meningslöst, men jag har iaf gjort ett försök. På återseende!

Hjärtlösa typer....

..och annat löst folk.

För någon månad sedan, ngnstans i Europa, hamnade ngn på sjukhus där man konstaterade hjärntumör. ( personen i fråga mår rel. bra nu.) När man kliver in på rummet, finns det tydligen en fråga som är viktigare än allt annat, nämligen: TESTAMENTET!!!!

Det är så pinsamt och genant att man skäms å denna personens vägnar. Men visst, det är ju lönlöst att gå runt och skämmas å ngn annans vägnar, så jag gör nog bäst i att bara tillbakalutad skratta åt eländet, vilket jag mest gör, det finns inte så mkt annat att ta sig till just nu iaf. Men visst, det har varit och är fortfarande i viss mån s. a. s. rörigt på vissa fronter. Med mig är det annars bra, om ngn undrar.

Ni som vet med er att jag gillar era bloggar, skall veta att jag läser, om än från mobilen, och oftast när jag står eller sitter lite "dumt" till, och då har jag sonika avstått från att lämna kommentarer, även om det varit svårt ibland! Tack för roliga skratt och utmaningar och allt ni bjussar på på era bloggar. Ni ger så mkt, och jag bara tar och tar, känns det som. Förlåt! Jag skall försöka ge lite mer från mig själv. Försöka.

Ibland tänker jag "Det här, det kan jag ju skriva om." Men det är inte så lätt faktiskt, jag rör mig i en ganska liten cirkel, tror jag.

Kram så länge,

// "B"

Back to basic

Jag har haft det skönt, men det har varit lite intensivt, gott folk. Eller vad sägs om det jag hunnit med att åka: slalom, längd, skoter, häst och släde, hundspann (två eskimohundar drog mig, de är hur coola som helst. Det sägs att man ju inte behöver vare sig GPS elelr andra faciliteter; de nosar sig ju till var isen är svag, hittar själva etc. Ja, det säger sig ju självt eg., som ni nog kan räkna ut själva. Tio mil orkar de gå i taget...bla bla bla. Jag skulle kunna skriva ett vettigare inlägg, men orkar inte just nu. Jag åkte nämligen på ngt annat halvroligt igår, men nu har jag orkat mig upp iaf. Har sörplat Proviva hela natten, och tja, det verkar hjälpa. Nu skall ajg dra över till Norge en snabbis, i morgon åker jag hem. Ja, med bil, så jag har hunnit färdas med lite olika fortskaffningsmedel här. Och då har jag inte använt ngn spark, ngt som är standard här uppe, där de inte sandar som galningar på varenda trottoar!

Måste säga en sak till. Det där med sävliga norrlänningar. Varenda kotte jag stött på har inte velat sluta babbla med mig, så jag fattar inte det där! haha

Skall bli skönt att dra på sig snygga stövlar och lite normala kläder igen! Hahahaha!

Borta bra, men hemma bäst.

Var rädda om varandra och självkalrt slänger jag ut en sedvanlig kram. Of course, darlings!

Ännu ett tjugosekunders-inlägg från Blygisen.

Hinner inte skriva ngt särskilt nu, men jag har så otroligt roligt här, det är verkligen en skön kontrast till vardagen min. Jag kan inte prata normalt längre, utan jag låter som en riktig lapp, tror jag. Det började ju som ett skämt, men det var ju ingen som fattade, det lät ju helt normalt i deras öron, liksom. Och det ser ju konstigt ut om jag skrattar hej vilt åt mig själv varje gång jag sagt ngt. Herregud. Jaja, ta detta med en nypa salt, men ni förstår väl ungefär vad jag menar.

Idag talade jag iaf i tfn med en homie, och jag fick lite hemlängtan. Hon ville byta med mig till varje pris, så jag hoppas jag jag visat upp en god bild av denna del av Sverige till mina homeisar.

Här är uppstoppade björnar och lo-fällar inget ovanligt hemma hos människor, men det visste ni kanske redan.

På återseende.

"Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen" tra la la..

Det är verkligen sköna dagar här i fjällen för mig nu. Ni som varit här vet hur vackert det är dessutom. Jag funderar på att åka ut till en stuga som ligger in the middle of nowhere ute på kalfjället, där man måste borra en vak i isen för att få vatten, men där man kan sitta och elda i öppna spisen, slappa och bara vara. Inte ensam, utan jag tänkte i så fall att vi skulle vara ett par väninnor. Kanske bara jag och en till, jag får se. Tänkte stanna där ett par dagar och ni vet hur det är, man glider runt i samma kläder mest hela tiden, tar en whisky på kvällen, och bara njuter. Har ingen större lust att säga exat var jag är, men K-fjäll någonting kan ju räcka. I Lappland iaf. Messmörets land. Röding, hjortron och en massa palt har jag ätit, bl. a.

Lite kuriosa: Jag har ju bil här uppe och idag körde jag fel. Ett litet stenkast på femton mil. Hahaha.

Å, suck. Sverige är så vackert.

Lite roligt ....

Sak som får mig att småle:

Killar som ljuger om sin ålder. Ni vet, de lägger på några år för att verka äldre...etc.



// Well, we´ve all been there.....hehe..