Söndag

Nej, det blev ingen middag med alla dessa tjejer som skulle kommit.

Utan att bli för långdragen, så kan jag berätta att någon reste bort, någon åkte in på sjukan, ja listan kan göras lång. Drama drama.

En annan tjej ringde från ett annat land, där hon helt plötsligt hört en man som ropade: BLYGISEN!! ÄR DET BLYGISEN??

Hon vände sig om och sa: Nej, det är jag, men vi ringer henne nu på en gång! Och så ringde de mig och befallde att vi skulle styra upp ett party så snart som möjligt. (nix, det kommer inte bli så, jag hinner inte det innan nyår iaf)

Hon satt också med andra som kände mig och som prompt skulle tala i tfn med mig. Jag vet faktiskt inte vilka de var, men de visste absolut vem jag var. Jaja. Som vanligt. Orkar inte bry mig.

Jo det är ju en man som ringt i två månader och velat bjuda ut mig, och jag har sagt att jag KAN tacka ja till att gå på teater med honom. Nu är det emellertid så att jag känner att jag nog faktiskt inte kan låta mig bjudas ut av honom, för :

-vi har gemensamma bekanta, och jag vill inte att det skall börja snackas.
-farmor skulle vända sig i sin grav om hon såg att jag gick på teater med honom. Tror jag. (han avgudar min farmor, dock)
-visst, man kan låtsas som att man sprang på varandra av en slump, och beslutade av den anledningen att gå in tillsammans på teatern, men han propsar på att hämta upp mig i bil etc, så det går bara inte. Nej.
-jag fattar inte hans syfte egentligen, nej jag skiter i det här.

Tack för mig leverpastej.