If Tomorrow Comes Sidney Sheldon Intro

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Sol ute sol inne

Ja, vad gör man när är sur och irriterad? Just precis, man går ut och shoppar. ( om man kan och orkar) Stötte till min stora glädje på den galna konstnärinnan på en skoaffär som stod och ropade mitt namn lite väl högt där inne, viftandes med armarna. Hm, kul att träffa henne, undrade just hur det var med henne. Hon såg ovanligt fräsch ut, men hm, hon viskade till mig och undrade om det syntes på henne att hon hade tagit ett glas vin till lunchen. Plus att de hade varit på sjön hela helgen, hon och hennes make. Absolut inte, svarade jag sanningsenligt. Hennes man däremot såg lite sliten ut. Satt på en pall och stönade och stånkade. Till slut sade han: Näe, jag klarar inte av den här kvinnliga genen, jag går iväg och väntar du-vet-var. Pfffft......killar killar....veklingar. Jag blev iaf genast på bättre humör av att träffa henne och hittade turligt nog ett par söta skor. Prickigt är kvinnligt, mkt sött. Kil-klackar. Blir säkert bra till ngt ngn gång. Hon hade några par och när vi skulle betala bad biträdet henne (haha, biträdet kunde ju inte veta vem hon var) att "Skriva sin autograf". - Hm nejnej, ska du sälja det här papperet dyrt, eller vad? Nejnej, det räcker med tfn nummer lr vad hon nu sade. Jag kom då att tänka på vad det stod i mitt sex-astro och horoskop i gårdagens Expressen( jamen, det var ju därför man köpte tidningen, visst alla?). Det stod om lejonet, bl. a: "Uppblåst". Hahaha, må så vara, men där ligger man nog i lä iaf...hehe.

Skönt, snart är ännu en måndag avklarad och mitt humör lyser ikapp med solen, precis som jag älskar att ha det!

På återseende alla!

Killar är supersöta

I alla fall en del.

Hehe.

Sköna soliga dagar...

Sommaren närmar sig med stormsteg, det är bedårande vackert ute. Jag går långa kvällspromenader och plockar in några syrenkvistar då och då. Jag är ju en sucker for doftljus, och tydligen skall det finnas några med syrendoft nu, antagligen köper jag väl några sådana då. Japp, jag tänder ljus även sommartid. Gör inte alla det? Jag har svårt att sitta till bords utan tända ljus, bara en sån sak. Egentligen tycker jag bäst om vanliga enkla vita, eller stora blockljus, men även värmeljus går bra. Levande eld, det är huvudsaken. Liv liv....Även bubblor i champagne är liv och därmed vackert. Sen är det ngt med Stockholm och dess brist på parkeringsplatser. Tydligen har ALLA som bor i stan bil nuförtiden, men inte har de garageplats, nej, utan står ute på gatan. Tänk om man har bråttom in till ngn, och inte hittar parkeringsplats tillräckligt fort. Vad gör man då? Så, jag väntar på bilar med utfällbara långa ben, så att man helt enkelt sonika kan ställa sig ovanför ngn bil som står där man själv vill parkera. Ja, dessa bekymmer man har. Tills de bilarna kommer får jag väl snurra runt runt, varv efter varv. Ha en fortsatt skön vecka alla! /"B"

Fade to grey

Ja...inte vet jag vad jag skall skriva.

Idag har jag iaf lyssnat på P1, ngt jag kan rekommendera alla som har en tänkande hjärna att göra, eller att komma ihåg att göra. "Jag hatar min handväska", skriven av en kvinna bosatt i N.Y., tror jag, översatt av en svenska och mkt bra berättat av ngn annan. Alltså, ni får väl googla eller vad ni gör, men det var riktigt roligt. Kanske man skall ha prenumererat på "the New Yorker", eller vara lite berest för att kunna sätta sig in, men jag tror det räcker med att vara av det kvinnliga könet. mkt givande. Perfekt att lyssna på medans man gör lite annat.

Efter det ännu ett kvalitetsprogram (absolut inte ironisk), nämligen .....nä,nu minns ajg inte, men ungefär "Stockholm under 1700-talet". Ooooooo.....jag får gåshud. De som känner mig vet att jag satt med öron som badkar.

Ja...dagarna rullar på.

Ja, just det. Det privata. Ja.......haha. Jag går på gym, köper blommor, lagar mat. Precis som alla andra.

Ha nu en skön kväll, och glöm inte bort att krama era nära och kära.

PS. Dagens låt-tips blir Visage- Fade to Grey


Återkommer.

Enough!!!!!!!!!!!!!

Sitter och dricker kaffe och äter blå vindruvor. Varför jag berättar det kan man ju verkligen undra, men ja, här sitter jag och försöker känna/hitta inspiration till att köra hundra mil idag. Hem till vaddå? Sen har jag visst en tid hos tandläkaren, för "kontroll av blekning". O My....jag har ju inte ens hunnit börja med det...
Häromdagen, närmare bestämt i lördags, kom jag hem till Sthlm och köper Expressen, men vad möts man av? Ni som köpte tidningen den dagen, vet vad jag menar. Där står en förvirrad tönt bland banankartonger och är på väg att flytta ut ur det av hennes numera häktade pojkvän hyrda huset, in till stan, minsann, och out of the blue får vi veta att nu gör den senaste operationen inte ont längre, så som den gjorde när hon var nyopererad.

FAn, jag lackade ur. Ringde upp tidningen, presenterade mig med hela mitt namn, hahahaha (var liiiite orolig att det skulle stå om det sen, men i så fall skulle jag bara sträcka på mig, sa en som jag anförtodde detta mitt utbrott till), och vi talade i en halvtimma, eller lite mer. Han bara skrattade, vi satt och skrattade båda två. Personen höll med mig, såklart.
Jag tyckte verkligen inte att det var motiverat alls att vara så oförskämda mot svenska folket, att fläka ut dessa förvirrade människors tillvaro till oss. "Det är som när man kommer in på ett köpcentrum, och det spelas en viss musik, lite för högt. Det är verkligen osmakligt och oförskämt mot oss"! Jag kan inte nog uttrycka min avsmak för dessa "artiklar".

Tyvärr tyvärr var reportern som skrivit artikeln dessutom sjuk den dagen, och det var ingen prao, som jag trodde.

Alltså, säg mig: VEM vill veta om dem två???? Jag frågade om det möjligen var frkn själv som ringde och bad dem komma och titta om de kunde hitta ngt nytt att skriva om, menar, tanken är väl inte helt onaturlig.

Det sorgliga var att personen jag talade med trodde på fullt allvar att "sånt säljer". JAAAAA, om det handlar om personer med lite schvung i, lite karaktär och delikata problem, sånt är ju faktiskt spännande. Men hos dessa två förvirrade stolleprov finns ju ......ingenting.

Eller är det ngt jag inte vet? Ngt jag missat?

Snart hemma igen.......

O, en sån galen dag.
Och vad de tjatar på radion om första maj. Jag blir tokig. En gammal dam var i ofs väldigt gullig, hon sade i princip en enda sak: Jag har ONT! ONT!!! Man skall visa sin solidaritet! hahaha...hon var söt den lilla damen, som hade såå ONT! Givetvis klämde hon i med lite Aj Aj mellan ONT också. Jag vet inte vad reportern frågade, men antagligen vad hon gjorde där på torget,varpå hon då som sagt fick ur sig att hon hade ONT !!!! Hennes budskap gick fram till mig, hahahaha..


Igår åt jag en ganska god "löjroms-entré", men matkreatören hade gjort ngn slags rödlöks-timbal, istället för den klassiska finhackade rödlöken, som jag iaf föredrar. Man är en gammal bakåtsträvare, vill ha det som det alltid varit.

Jag känner mig inte lika deppig och ensam som jag gjorde igår, så nu vet ni det.

Jag längtar hem till vår vackra Hufvudstad, och särskilt ser jag fram emot att få träffa en som jag har planerat att laga mat ihop med ngn kväll. Jag har fasan och vildand och allt möjligt i frysen, och praktisk som jag kan vara ibland, tar jag kanske ngt därifrån.

På återseende!

Livet livet..............

Sitter och degar på ett hotell. Är rätt håglös. Visst, vet att man har vissa plikter. Enär INGEN vet vem jag är känns det ändå rätt roligt när man kollar sin mail och får glada tillrop.

Dagarna rullar på..

Vi hörs.


Tack förresten, NALLE och RUSAN och jag vet inte alla som är så himla söta i sina tillrop. Tack.


Kommer igen, I promise.

//"B"

Nothing....

...has been proved

med Dusty Springfield
är också en mkt bra låt...


På återhörande.

Från en lite piggare Blygis....

Jaha, då var det fredag igen. Jag befinner mig långt långt hemifrån, men kommer väl hem på söndag em eller nåt.

Här kommer en bild på ett band som gjort en av världens bästa partylåtar, enligt vad jag tycker...haha!

Ngn som känner igen dem?

Från en trött Blygis........

Ja, var skall jag börja?

Resan gick bra, men jag klev inte över tröskeln till mitt eget hem förrän kl. 22.00, trots att jag var i Sthlm redan vid 13-tiden tror jag...tänka tänka..ja, ngt sånt. Då hade jag övernattat i en kompis lgnht i Sundsvall, jag orkade helt enkelt inte köra hela vägen i ett streck. Ngn måtta får det vara på övermodigheten! Och när jag kom till Sthlm var det så många jag skulle hälsa på och så mkt jag skulle göra, så det tog sina timamr inan jag var hemma.

Iaf, som jag yppat en smula på bloggen, är det lite "rörigt" just nu på vissa fronter ang. en person som opererats för hjärntumör och pga att utgången är extremt oviss etc etc, är det mkt ...tja, vad säger man...gungigt? Svajigt? det är advokater hit o dit, papper hit o dit, det är ännu fler papper på ett annat ställe, det är nog en riktig rysare för en del just nu. Varför jag nämner detta kan man verkligen undra, men jag tror att de flesta personer som läser här kan sätta sig in i ungefär hur, som mitt exempel vill visa, jag har det nu. Det är bitterhet och allt möjligt som kryper fram ur alla vrår, och det är maktfullkomlighet, ändlös kärlek etc etc.

Det är bara att försöka ta det som en erfarenhet, som med allt annat.

Apropå allt detta vill ajg säga att jag är fullt medveten om att jag låter glättig och tjo-och-tjim här på bloggen, men jag har aldrig tagit mig ens två minuter at formulera ett inläg, men kanske det blir ändring. Jag får så mkt av andras bloggar, det har blivit en rutin att "kolal läget" hos dem, så självklart känner jag att jag har en slags skyldighet att åtminstone försöka svara hövligt på t.ex. utmaningar etc. Å andra sidan - jag vet inte.

Vi ses sanrt igen, och tills dess- må så gott. Och så mitt vanliga gamla tjat: Glöm inte bort att krama om era nära och kära!

Natti Gotti,

/B.

Blääääää

Sådärja, då har man en härlig bilresa framför sig på en sisådär tvåhundra mil eller ngt. Eller vad det nu kan vara mellan Lappland och Stockholm. Jag ser verkligen inte fram emot att sitta på vägarna just under påskhelgen, som väl alla vet kallas för "Årets mörkaste trafik-helg" etc etc...

Suck.

Well, jag skall köra försiktigt.


Ha det bra.

Perfect Stranger

O, en sån dag. Min feber verkar ha försvunnit/avtagit, medans min hosta är av det väldigt djupa jobbiga slaget.
Inte blir man på bättre humör av att tänka på bilen, heller, Eller, jo, jag var precis ute i den för att kolla en sak, och passade på att spela en mkt bra låt: Perfect Stranger, med Deep Purple. Ja, jag vet, inte direkt vad jag brukar lyssna på, men den är en av de bästa låtar som finns, och han som sjunger har en sådan där sanslös utstrålning. Eller: hade, inte vet jag. Iaf, jag hade med mig en väninna ut dit, och hon tyckte så mkt om låten att jag såklart gav henne hela skivan. Hade köpt den på väg upp hit, jag behövde lite annat än radion att lyssna på.

Jag passade på att checka några småsaker, och precis när jag står där och fibblar med rattarna på sätena, ringde tfn: Det går 100% ned, Blygisen, väste ngn i mitt öra. Oj oj...jag förbereder mig på en riktig roller-coaster de närmaste dagarna, alltså.

Nu är det dags för mig att knyta mig, och ajg önskar alla kära blogg-läsare en riktigt God Natts sömn.

På återseende.

.

Å, man är så upplyst...

Ibland säger jag så dumma saker.

På påskafton satt jag och dinerade med några goda vänner, och vi kom in på det här med varför vi firar påsk etc, ngt vi säkert inte varit ensamma om att ventilera i dessa dagar, om man säger så.

Jag sade: Ja, alltså, Herr Jesus hängde sig väl ...på ...en fredag? Var det inte ...så? Eller ngt i den stilen?

Min väninna blev alldeles stel och frågade: Hängde sig? Hängde han sig, Blygisen? ( och så sprack hon upp i ett avväpnande leende, som fick mig att tänka över vad jag sagt.)


Alltså, hur kan man bara lyckas få ur sig så otroligt oupplysta saker? Jag skäms! Detta, Blanca, skulle vara du det, på en middag med matadorens familj! Hahahaha.....!

( Jag gick i söndags-skola när jag var liten, och jag är inte så himla oupplyst som det kan verka! Jag hade feber, om det kan vara en ursäkt...hrm hrm...)

Best in Show.......

Är det ngn som vet om hon redan varit i Stockholm?

Jag har svårt att se hur jag skall kunna förlåta mig själv ifall jag varit så slarvig och missat hennes enda show i Skandinavien detta år! Och vem vet när nästa gång infaller?

Gode Gud, hoppas jag fortfarande har en chans........

I stormens öga.....

..kanske amn kan säga att jag hamande i häromdagen. Jag ändrade mina planer i sista minuten, eller dagen, så istället för Frankrike styrde jag kosan norrut. Övernattade i Sundsvall, för att bege mig vidare upp norröver nästa dag. Blev väckt av en mkt mkt orolig person som sade att jag skulle föröska komma iväg innan kl. åtta, helst med en gång, alltså vid sex-snåret. det vankade storm, orkan och allt möjligt. Hade jag riktig otur skulle jag kanske hamna mitt i den etc etc. Jag orkade inte protestera, och jag var ju ändå väckt, så jag begav mig så fort jag druckit kaffe och tankat.

Det visade sig dock mkt riktigt vara en riktig storm, och jag var tvungen att ta in på hotell, vägarna var avstängda, det fanns inte mkt att välja på. Vill tyvärr inte säga vilket hotell det var, men maten var god, (de som känner mig vet att jag tycker just maten är viktig) och "the location" var nog en tiopoängare!

Jag hade en ganska trevlig kväll på ett pga stormen fullsatt hotell, och jag hade turen att träffa två mkt snygga och trevliga homiesar! Wow! Som jag skulle beskriva dem till en väninna dagen efter i tfn: Tänk på bokstaven "V". Hon fattade inte, men det kanske ni gör. Jaja.

Jag var tvungen att stanan där i två dagar, men det berodde nog mest på att jag var sugen på att hänga där i krokarna en dag extra, varför stressa jämt jämt, liksom? Jag kommer nog att återvända dit senare, det är ett mkt populärt fiskeställe.

Vidare körde jag upp till Lappland igår, jag var så sugen på att komma tillbaka hit till the locals, men jag vet inte vad som flög i en tjej igår. Hon lyckade sätta sina klackar i min instrumwentbräda, eller där på passagerarsidan, göra två mkt snygga hål etc. Fhit vad sur jag blev. "Du måste nog åka till en verkstad och be dem fixa det där med sug-kopp" sa ngn . "Nä, men hon måste nog göra det", sa jag. Jag blir sällan sur, men då var jag verkligen irriterad. Kan bero på att hela kvällen var pannkaka för min del, jag längtade bara hem hem hem.

Nåväl. Nu är jag här och jag skall se vad jag hittar på.

Kram alla.

Le utmaning....

1. Jag är sjukt snygg och trevlig. Otroligt att jag är singel, men jag är det.

2. Jag är ett riktigt kap, jag har god smak och jag vill snart träffa ngn jag kan ödsla mina komplimanger på. Jag kan v-e-r-k-l-i-g-e-n konsten att kyssas.

3. Jag kör bil mkt mkt bra. Har god musiksmak, spelar gärna en bra låt om och om igen om den är bra. Why not?

4. Jag är en enkel person, såklart. Simplicity, som jag brukar säga. det är enklast så, inte sant?

5. Nä, nu kommer jag inte på ngt mer på rak arm. Återkommer!

Snart är det påsk igen då....

Och vips! så var det Påsk igen. Den väninnan jag firade påsk med förra året, kommer jag med största sannolikhet inte fira med i år. Dels skall jag resa booooooooort, långt bort, och dels så är hon så in i Nordens ...jobbig. Jag skall väl inte sitta här och tala om andra, men hon är riktig "närig" av sig, vilket jag iofs tycker kan vara en fin egenskap, men hon är bara såå fel fel fel. Umgås med fel slags typer, riktiga as faktiskt, och hon har noll omdöme. Hon och jag har haft en konstig relation i flera flera år, men nu får det vara slut på det. Jag gillar inte killarna hon träffar, och de killar jag träffar (har träffat förr) gillar inte henne. Det har varit hon och jag mot alla andra, ungefär. Jobbigt. Särskilt när hon är så in i Nordens blåst i huvudet och aldrig kan träffa en vettig kille. Sist vi satt och drinkade hemma hos henne kom hon inte ens ihåg vad senaste killen hette som hon var förlovad med. Jo, det är sant, faktiskt. Sen skulle vi ta en helikopter till en fest, men hon lyckades ju skrämma bort min homies-kompis, och kunde inte komma på adressen etc etc, så det slutade med att vi stannade hemma hos henne, vi blev helt enkelt för onyktra för att ta oss iväg ngnstans. . Vi gjorde ett nytt försök dagen efter, men även det urartade till en hemmakväll med annat sällskap. Vi kom inte iväg på fest förrän på tredje dagen. Det är alltid så här när hon och jag skall göra saker, det blir kaos. Gud, jag blir så uttråkad faktiskt när jag tänker på det. Jag har ansträngt mig för att skriva så lite detaljer som möjligt, inga namn och inga orter, utifall att ngn läser här som lägger ihop ett och ett. Det gör ju också att detta inlägg är lite meningslöst, men jag har iaf gjort ett försök. På återseende!

Hjärtlösa typer....

..och annat löst folk.

För någon månad sedan, ngnstans i Europa, hamnade ngn på sjukhus där man konstaterade hjärntumör. ( personen i fråga mår rel. bra nu.) När man kliver in på rummet, finns det tydligen en fråga som är viktigare än allt annat, nämligen: TESTAMENTET!!!!

Det är så pinsamt och genant att man skäms å denna personens vägnar. Men visst, det är ju lönlöst att gå runt och skämmas å ngn annans vägnar, så jag gör nog bäst i att bara tillbakalutad skratta åt eländet, vilket jag mest gör, det finns inte så mkt annat att ta sig till just nu iaf. Men visst, det har varit och är fortfarande i viss mån s. a. s. rörigt på vissa fronter. Med mig är det annars bra, om ngn undrar.

Ni som vet med er att jag gillar era bloggar, skall veta att jag läser, om än från mobilen, och oftast när jag står eller sitter lite "dumt" till, och då har jag sonika avstått från att lämna kommentarer, även om det varit svårt ibland! Tack för roliga skratt och utmaningar och allt ni bjussar på på era bloggar. Ni ger så mkt, och jag bara tar och tar, känns det som. Förlåt! Jag skall försöka ge lite mer från mig själv. Försöka.

Ibland tänker jag "Det här, det kan jag ju skriva om." Men det är inte så lätt faktiskt, jag rör mig i en ganska liten cirkel, tror jag.

Kram så länge,

// "B"

Back to basic

Jag har haft det skönt, men det har varit lite intensivt, gott folk. Eller vad sägs om det jag hunnit med att åka: slalom, längd, skoter, häst och släde, hundspann (två eskimohundar drog mig, de är hur coola som helst. Det sägs att man ju inte behöver vare sig GPS elelr andra faciliteter; de nosar sig ju till var isen är svag, hittar själva etc. Ja, det säger sig ju självt eg., som ni nog kan räkna ut själva. Tio mil orkar de gå i taget...bla bla bla. Jag skulle kunna skriva ett vettigare inlägg, men orkar inte just nu. Jag åkte nämligen på ngt annat halvroligt igår, men nu har jag orkat mig upp iaf. Har sörplat Proviva hela natten, och tja, det verkar hjälpa. Nu skall ajg dra över till Norge en snabbis, i morgon åker jag hem. Ja, med bil, så jag har hunnit färdas med lite olika fortskaffningsmedel här. Och då har jag inte använt ngn spark, ngt som är standard här uppe, där de inte sandar som galningar på varenda trottoar!

Måste säga en sak till. Det där med sävliga norrlänningar. Varenda kotte jag stött på har inte velat sluta babbla med mig, så jag fattar inte det där! haha

Skall bli skönt att dra på sig snygga stövlar och lite normala kläder igen! Hahahaha!

Borta bra, men hemma bäst.

Var rädda om varandra och självkalrt slänger jag ut en sedvanlig kram. Of course, darlings!

Ännu ett tjugosekunders-inlägg från Blygisen.

Hinner inte skriva ngt särskilt nu, men jag har så otroligt roligt här, det är verkligen en skön kontrast till vardagen min. Jag kan inte prata normalt längre, utan jag låter som en riktig lapp, tror jag. Det började ju som ett skämt, men det var ju ingen som fattade, det lät ju helt normalt i deras öron, liksom. Och det ser ju konstigt ut om jag skrattar hej vilt åt mig själv varje gång jag sagt ngt. Herregud. Jaja, ta detta med en nypa salt, men ni förstår väl ungefär vad jag menar.

Idag talade jag iaf i tfn med en homie, och jag fick lite hemlängtan. Hon ville byta med mig till varje pris, så jag hoppas jag jag visat upp en god bild av denna del av Sverige till mina homeisar.

Här är uppstoppade björnar och lo-fällar inget ovanligt hemma hos människor, men det visste ni kanske redan.

På återseende.

"Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen" tra la la..

Det är verkligen sköna dagar här i fjällen för mig nu. Ni som varit här vet hur vackert det är dessutom. Jag funderar på att åka ut till en stuga som ligger in the middle of nowhere ute på kalfjället, där man måste borra en vak i isen för att få vatten, men där man kan sitta och elda i öppna spisen, slappa och bara vara. Inte ensam, utan jag tänkte i så fall att vi skulle vara ett par väninnor. Kanske bara jag och en till, jag får se. Tänkte stanna där ett par dagar och ni vet hur det är, man glider runt i samma kläder mest hela tiden, tar en whisky på kvällen, och bara njuter. Har ingen större lust att säga exat var jag är, men K-fjäll någonting kan ju räcka. I Lappland iaf. Messmörets land. Röding, hjortron och en massa palt har jag ätit, bl. a.

Lite kuriosa: Jag har ju bil här uppe och idag körde jag fel. Ett litet stenkast på femton mil. Hahaha.

Å, suck. Sverige är så vackert.

Lite roligt ....

Sak som får mig att småle:

Killar som ljuger om sin ålder. Ni vet, de lägger på några år för att verka äldre...etc.



// Well, we´ve all been there.....hehe..

Ladies and Gentlemen,

.....

Å, så mkt som hänt i Sverige och världen sedan jag sist var här på bloggen. Låt oss bara konstatera det.

Återkommer strax!

Allt är bra med mig, tack för era vänliga hälsningar.

Slänger in ett inlägg här senare under dagen.

Kram.

I´m in lööööööööööööööööööööööööve..Eller: .hela världen är rosa.

När jag var hos tandläkaren sist, så fick jag slurpa i mig en trolldryck, även kallad "hutt" av tandis en kvart innan, den skulle helt enkelt få mig att slappna av, sa dem. Jag frågade såklart vad det var för ngt, men jag minns inte namnet, det skulle iaf kännas som om jag "druckit lite för mkt". Jaha???!!? Iaf, när kvarten gått, propsade tandis på att hålla mig i ena armen för att leda mig till tandläkarstolen, precis som en bättre sällskapsdam säkert skulle gjort, ä, jag vet inte. Iaf, jag kände mig lite "konstig" men döm om min förvåning när jag såg mina ben gå i kors, alltså: Jag gick där och slog "engelska nollor" , tror jag det kallas.

Jag drömde mkt konstigt den natten också. Mr. A. Schulman var ...haha..KÄR i mig. HAHAHAHA. I die! Vi var så kära och snuttiga mot varandra. Denna dröm har iaf lett till att jag numer är lite småkär i den ..pojken. (är lite småkär i de flesta, verkar det som, kanske beror på den annalkande våren?)

Jag var konstig i två dar efteråt, tycker jag.

Igår var jag där igen. ( Det ledde till att jag gjorde fruktansvärda plastic burnouts igår, det är ju tydligen världens REA nu.....suck.)
Ett litet hål skulle lagas. Den söta assistenten tar emot mig mig med öppna armar, det utspelar sig som ett riktigt puss-kalas där i väntrummet, vi är så gosiga mot varandra. Inför detta besök var jag inte ett dugg nervös- tills.....de leder mig in i vilorummet, där hutten står serverad igen! Till råga på allt hörde jag mig själv utbrista: JAAAAA! när jag såg den där lilla rosa plastmuggen. Då började jag bli lite orolig över vart jag var på väg i mitt fördärv...ja, ni fattar. Plus att jag började bli orolig över vad som egentligen skulle fixas i min mun.
Jaja, det var knappt ett hål, men de tyckte att jag behövdes lugnas ned inför detta. Hoppas jag inte behöver sånt där fler ggr, jag skall ju såklart bleka tänderna sen också, som alla gör.

Nu skiner solen ute och det är dags för mig att göra lite annat.


Kram på er alla, och glöm inte bort vad jag säger:

Glöm inte bort att drömma snälla drömmar!

/ "B"

Tandläkarbesök utan bokmärke!

Hur länge sedan var det du var hos Tandis, eg., din lille skitunge? Blygisen undrar, för idag var jag där. Grät och hulkade och höll i handen, precis som det anstår en ung snygg flicka mitt i livet.


Eftersom ingen vet vem jag är, vågar jag bjussa på såna här detaljer. Mina ögon började tåras redan i väntrummet, men där fick ajg syn på ett par barn, och jag har ju ingen vidare lust att skrämma upp såna i onödan, så jag satt med en servett och torkade tårarna så gott jag kunde. (Jag hoppas innerligt att dessa barn inte grubblar över vad det var för en konstig människa som satt och grät där. Å...otäcka jag...Förlååååt, barnen)
Jag skulle nämligen laga ett hål, och jag vet inte vad det är med mig, men det började redan igår med darrande knän och sömnsvårigheter. På riktigt, alltså. Jag är jääääääätterädd för sprutor.



Jag ringde upp en väninna och blev faktiskt chockad över att hon inte hade lust att sjukskriva sig för att följa med mig och hålla handen. Jaja, det var bara att pallra sig iväg, och nu sitter jag här. Överlevt och allt har jag tydligen gjort.

Faktiskt, nu känns allting mkt mkt bättre igen!

Det kommer väl mer inom kort.

På återseende!

From Blygisen with love

Tack alla kära trogna följeslagare, som tittar in hit till Blygisen med söta Krya-på-dig-hälsningar! Det värmer. Tack.

Jag har kanske inte helelr hunnit läsa era bloggar, men som ni antagligen känner och vet, så älskar jag era bloggar, och tänker läsa ikapp så snart jag hinner!

Vi ses snart igen!

Kram och tusen varma pussar!

Däbbt i däsad

Ja, nu har jag gått och lagt mig till med en snörvel-look igen, vilket känns lite tjatigt. Vet inte OM det har att göra med vår s.k. SPA-helg, med solarium och allt vad det bar med sig i form av drinkar m.m. efteråt, eller om det hänger ihop med friluftsaktiviteter i snö- och solkysst landskap. I simply don´t know.
Drömmer konstigt gör jag också, till råga på allt. Men, det är snälla och roliga drömmar, så jag har bara lust att gräva ned mig i sängen och försvinna bort ett tag till.

Så, vi ses senare.

Living in denial

Jag hade ingen lust alls att gå ut igår, men masade mig iväg till slut, efter att en väninna ringt om att hon och den galna/söta konstnärinnan var på ett ställe. Mkt riktigt, konstnärinnan satt och sippade på ngn drink, nyårslöftet till trots, vilket jag var tvungen att fråga om till slut.
- "Hur går det med nyårsläftet, darling?"
Hon anlade en rynka i pannan och öppnade upp blicken, som för att verkligen visa att hon inte riktigt hängde med, eller nåt.
- "Aha, jaaaaaa, det går sååå bra. Jag har ju köpt ett träningskort, men du vet, de har ju haft stängt...
- "Hjärtat, jag menar ju inte DET nyårslöftet"!
- Aha...men jag HAR ju faktiskt skrivit in mig på körskolan....
- "Men söta du! Vaaad har du i glaset?" frågade jag.
Inget svar. Här kan vi tala om living in denial....
-"Ja....aha..jo, jag har fått ETT återfall" (vilket ord förresten, jag trodde inte hon använde sig av det vokabuläret), sedan följde tidernas utläggning om vilka middagar de haft etc, och att hon då hade druckit alkohol EN gång, mkt viktigt att det var en gång det handlade om.
-"Jamen, ta det lugnt, sa ja, vi har väl inte hållit våra nyårslöften så särskilt många ggr förr om åren heller?"

Senare dök hennes man in, och jag kan bara inte glömma det hon sade till mig: "Hade jag vetat att det var hans dröm att flytta till N.Y., hade jag aldrig gift mig med honom". Det är blande det sorgligaste jag hört. Hur känns det egentligen, att vara gift och dela allt med ngn, förutom sina innersta drömmar? Och de bråkar och älskar lika innerligt om vartannat, som vanligt.

Nåväl, jag var inte alls på humör för att vara ute, så jag gick hem i köldblåsten och tittade på senare delen av Let´s Dance alldeles ensam. Kurade upp mig i soffan med filtar och lite mys. Kändes skönt att sitta där i luuuugn och ro, precis som den lilla tjuren Ferdinand föredrar att sitta...och ...dofta..under sin lilla kork-ek.....sniiiiiiiiifff.

Må så gott och på återseende!

Husmanskost och långkok.

Skönt! Har avverkat en rask morgonpromenad, med snöflingor sakta dalandes ned på marken. Mys! Sitter just nu och dricker det sista av Robert Pauligs "Christmas Coffee", en bryggvariant färdigblandad med "äkta kanel och kardemumma", såklart inhandlad på Hallen.
Hälsade på en väninna igår, och svimma inte nu, men mitt ärende var att kolla in hennes pepparots-kött. Sån är jag, och många med mig, vi kan gå flera mil för att få en smakupplevelse! Hon skulle bjuda på kok-kaffe, ngt jag också är mkt förtjust i. När hon står där vid spisen, kokar det över, och just i det ögonblicket minns hon preciiiis varför hon inte orkar hålla liv i kok-kaffe-drickandet. Det kokar för det mesta över, trots att hon står bredvid för att passa. Nåväl. Vi satt och talade om alla blommor som redan blommar, och undrade över detta väder/klimat. Hon tyckte att det var "upp-och-ned-vända-världen" vi lever i, medans jag inte är riktigt lika säker. Visst, klimatförändringar o allt det där, men jag är inte så insatt, då är det svårt att hänga med ordentligt. Det är klart man snappar upp en del via nyheter etc, men jag "känner inte i kroppen" så som hon minnsann gjorde.

Jahaaapp. Då var det helg igen. Får se vad jag hittar på, och om jag skriver om det.

Jonas x 2 = skådespelarkonst på hög nivå

"Lång dags färd mot natt" var/är en mkt stark och sevärd historia, en föreställning av Eugene O´Neills självbiografiska familjeuppgörelse.
Ngn längre recension blir det tyvärr inte här, då jag är rädd att jag kanske är ngn opinionsbildare...hehe. (sanningen är inte att jag är lat eller så)

Det var som vanligt blandad publik, allt ifrån ungdomar till äldre herrar och damer, och däremellan allsköns blandning av människor, med tyngdpunkt på "trädkramare från Yttre rymden". (Kan inte skriva Gotland längre, för jag har ju omreviderat min bild av Gotlänningar å det grövsta de senaste åren, för att inte tala om själva gyldene ön.) Sen är det ju alltid väldigt roligt att träffa revisorn, yrket till trots besitter hon en skön humor. (Vi blir bara lite flamsiga när vi tror att ingen ser oss, och viskar :Börje..böööörjehambörjare...bla bla bla..skall vi fråga om Jonas och Jonas vill gå och ta ett glas vin sen..bla bla..

Snälla, gå och se den! Det här är en pjäs man inte får missa. Alla fyra på scenen (Börje Ahlstedt, Lena Endre, Jonas Malmsjö och Jonas Karlsson) är fullkomligt storartade.

På väg därifrån kikade jag in genom fönstret och kollade om jag kunde spotta några semmeltokiga flickor på Riche, men jag såg inga. Kanske de var på damrummet och sökte med ljus och lykta. Kastade ett getöga in till Bistro Jarl och tänkte för ett kort ögonblick ta en sväng förbi, men risken är så stor att man stöter ihop med människor som får ens karaktär att flyga all sin kos, med följd att man blir så himla sen i säng. Nä, det lockade föga, så det var bara att snabba på stegen ända hem. Jag var ändå så nöjd efter den pjäsen, och ville suga på minnet av den ordentligt i lugn och ro.

Jaha, då var det torsdag nu då.

På återseende.

Ännu en torsdag

Jag har varit däckad nästan hela veckan, pga en idiot som höll på att ge mig magsår, genom sin enorma inkompetens. Anyway, allt är avslutat och jag skall bara sopa undan de sista smulorna av dårens spår ur mitt liv, så behöver jag aldrig mer vara orolig att personen i fråga har ngn anledning att kontakta mig, what so ever.
Ja, gissa om jag är upprörd!
Desto roligare att min väninna revisorn ringde och påminde mig om att vi skall på Dramaten soon, very soon. Jag invigde henne i den världen för några år sedan, det är ngt jag bara måste göra för att överleva i denna konstiga värld; gå på teater eller Opera mellan varven. Det gäller att förgylla vardagen med sånt man tycker om att göra, inte bara skjuta upp saker och ting hela tiden.
En sak är lite märklig, dock. Det händer ju, konstigt nog, att det ringer ngn pojke då och då för att be om en date, och jag kvittrar och ber att få återkomma, men jag gör ju aldrig det, eftersom jag INTE HAR TID, som jag försöker banka in i deras skallar. Nu har jag märkt ett mönster: De ringer, ringer och ringer, och till slut slutar de ringa. Jag antar att de hunnit med att tröttna, alltmedans jag knappt varit medveten om att ngn står och bankar på dörren, så att säga. Jahapp, so what, tänker jag.

Well, de har väl inte varit tillräckligt intressanta, I guess? Jag vet inte, men spaningen fortsätter.

På återseende.

Måndag igen.

Människor är fåfänga, och när man väl genomskådat det, är det lätt att utnyttja det, om man vill. Fråga dem på "60 minutes", eller vem som helst. Varför babblar människor? Det enkla svaret är "fåfänga". Jag är extremt fåfäng, jag med. T.ex smygrökte jag..hrm...i ett par års tid, utan att ngnsin göra det "in public". Det skulle absolut inte se bra ut, var jag övertygad om. Menar, jag tycker ffarande det ser "ointelligent" ut att röka, men det händer titt som tätt att jag gör det ändå.(Måste få tillägga att det kan gå dagar utan att jag tar ett bloss, och jag röker ev. en -två per dag...) De som känner mig VET att jag ALDRIG gör det utan att få sitta vid ett bord, i lugn och ro. Jag står liksom inte vid en busskur och puffar, eller går och slänger med en cig i handen på väg från A till B. Se där, ett exempel på fåfänga, kanske. Så, det jag ville komma till var att jag igår såg på "Hell´s kitchen", serien där kocken skall lära upp och få fram en ny ledare, talang. Jisses amalia, så som de skrek och gormade på varandra, så kan man skrika till varandra på andra arbetsplatser också, skrattade jag för mig själv. Senare på kvällen kom jag över ett gammalt exemplar av "Agent X9", och även om det är gammalt så tål det upprepas: De är det ultimata jobb-paret, Modesty Blaise och Willie. De två kan lita på varandra i vått och torrt. Ingen av den andre behöver vara orolig att den andre babblar, blir girig eller får tillfälligt hjärnsläpp utan att göra allt för att ställa det till rätta i så fall. Det perfekta paret, Modesty Blaise och Willie.

Karlsson på taket-fasoner och -personer

Det finns en person som är rätt känd för att vara en narcissist så till den milda grad att jag jämför honom med Astrid Lindgren-figuren "Karlsson på taket". Han är en total katastrof och överhuvudtaget rejält jobbig att ha att göra med. Punkt slut. Ngt plus finns faktiskt inte, men jag känner iofs inte personen alls, det har aldrig varit aktuellt, man känner bara på sig att man skall hålla sig så långt ifrån honom som möjligt.


Emellertid, jag vågar inte lägga ut det roliga jag skulle skriva om den personen här, med tanke på att det kan finnas en risk att bli igenkänd etc.
I korta drag kan berättas att han skickat ett sms på fjorton sidor till en tjej som han haft ngn slags relation med, men som han iom detta sms skulle göra slut med, eller ngt sånt. Det blir nog bara roligt om man förstår vem han är, och hur han är.
Han skriver att han är ju faktiskt ett riktigt kap, även om han inte är särskilt bra på hushållsarbete, etc etc , och han tycker på fullt allvar att han skulle få hennes hund som tröst nu.

/ Jaja, detta var den stora snackisen igår, men det är svårt att förmedla det här, och famförallt helt onödigt. Men, jag skrev ju att jag skulle berätta ngt roligt, och jag hade ju tänkt lägga ut det här, men det skulle bara vara dumt.

På återseende.

Dåååååååndimpen!

Å, herre min skapare.
Åååå, herre min skapare, säger jag bara. Man tar sig för pannan.
Jag skall berätta mer lite senare. Håll ut tills dess, och förbered er på ngt helt otroligt roligt! HAhahahahahaha.

Karaktärstest.

Jag har varit rätt hårt pressade de senaste dagarna, vilket varit svårt att dölja, och således uppdagats i t.e.x. vissa kommentarer jag lämnat hos en del andra bloggare. Jag har varit lite väl taggad, kanske man kan säga, och visat dåligt tålamod och dåliga nerver. Kanske. Men den som visste vad som försigått, hur nära vissa saker varit, och hur klantigt ngn betett sig, skulle nog säga att Blygisen varit kolugn och strategisk.

Iaf. Jag måste skärpa mig här i Bloggosfären.




På återseende.

Trädgårdsbekymmer

Det här ville jag lägga ut för läääääänge sedan, men visste inte om skulle våga, enär det kanske är på ngn gräsmatta i närheten där jag bor eller så.

Iaf. Sett på en gräsmatta ngnstans i Sthlms-området: Skylt med texten: I WISH MY LAWN WAS AN EMO SO IT COULD CUT ITSELF.

Jag tog mig för pannan! Blev chockad. Först trodde jag det var en tonåring som var ensam hemma, och passade på, men nu har jag vant mig, och tycker det är riktigt roligt!
Får man skämta om sånt här? Jag tycker det iaf.

Trött men lycklig

Fniss fniss. Jag kan inte låta bli. Idag var jag och ngn mer och hälsade på en äldre person för att dricka te eller kaffe. Meeeeeeen. Nu är det såhär att den där äldre personen är ju -surprise- av den äldre stammen, så det där med att komma på kaffe/te, det tar sin lilla tid. Föööööööörst: Välkomstdrink. Ja, precis. Jag avböjde vänligt men bestämt, men fick då lite cider i det antika kristallglaset. Den äldre personen var mkt bekymrad över att klangen i glaset inte var som vanligt, när det var cider däruti, men ponerade att "champagne och cider har nog olika densitet"...bla bla bla. Såklart jag inte mästrar genom att påpeka att det KAN låta olika beroendes på hur man håller i glaset/ skålar, liksom. Jaja. Nåväl. Seeeeeeeen: guidning i våningen, med berättelser om varteviga foto och möbel etc, ni förstår vad jag menar. Alltså, det tog sex timmar. Inte mig emot, men den andre personen höll på att trilla av stolen av utmattning till slut. Fniss fniss fniss.

Och, jag skall INTE gifta mig med tokstollen som friade till mig. Nix.

Harebranu, alla.

Yellow car

Aha...låt se. Då har vi redan lördagen den 6/1 -07.
Snart skall jag ringa runt och lyssna hur väninnorna hade det igår, man måste ju hålla sig a jour med vad som händer runtomkring en.

Jag får se vad kvällen har i sitt sköte (hupps!), och tills dess tror jag att jag lägger mig i soffan och kollar på en bra film, och drömmer mig bakåt eller framåt i tiden, vem vet? Efter helgen är det meningen att jag skall påbörja ngt nytt, så det passar mig bra att ta det lite lugnt innan dess, det är tillräckligt många tankar som far runt i huvudet som läget är ändå.

"What will I do"

Snurrigt

Åååå. Det är ungefär så jag kan sammanfatta mitt liv nu. Snurrigt och rörigt. Till exempel skulle jag varit och kollat in ett kontor idag och rekat lite inför de kommande veckorna. Istället sitter jag här och vägrar svara i tfn. Ja, jag var på party igår. Igen. Och ikväll skulle jag egentligen på middag, men jag blir nog tvungen att avboka. Så, revisorn och mäklaren får klara sig utan mig ikväll. Stackars flickor.
Jag sprang iaf på konstnärinnan igår. Mkt mkt roligt! Den fantastiska donnan satt och smuttade på mineralvatten hela kvällen. Japp, det är klart det är hennes nyårslöfte, att inte dricka alkohol. Dessutom skulle hon skriva in sig på en körskola och skaffa körkort. Som vanligt klagade hon över hennes man, han tjatar om att han vill flytta till USA, men det vill inte hon. Hans föräldrar och bror bor där, så det är inte så konstigt om han vill dit, tycker jag. "Om jag hade vetat att det var hans dröm skulle jag nog inte gift mig med honom" sade hon. Undrar hur det känns egentligen, att vara gift med ngn som man inte delar framtidsdrömmarna med? Jag trodde man gifte sig med sin soulmate, sin perfect match, så att säga. Jaja.....grubblerierna går vidare.

Trevlig helg alla!

The most extreme

Fyran har kört ngn serie som heter "The most extreme", där de visat de "mest extrema" av allt möjligt inom biologin. De mest extrema "svärmerna", "kroppsdelarna", "förmågan att byta skepnad/förklä sig" , ja, i princip allt möjligt. Varför kan de inte visa sånt här lite oftare?

Nyårsafton

Jag skriver ett snabbt inlägg här, till alla er som surfar runt och vill ha ngn form av uppdatering.
Nyårsafton var sådääääär. Jag satt och önskade mig långt långt bort. Ett tag smög jag t.o.m. in i ett rum och satte mig vid en dator. Ja, då har man väl tråkigt, antar jag, alternativt känner sig riktigt hemma....hehe.

Självklart gick vi ut för att se på alla vackra raketer vid tolvslaget, där vi självklart också skålade i champagne. Men alltså, jag hade det tråkigt. Ända till åtta på morgonen, då åkte jag hem. Kanske lägger ut en mer utförlig rapport senare, men det finns ju inget särskilt att berätta. Jaja. Vi får se. Så, mitt nyår var inte såhär iaf....

Kanske, kanske inte......

Jaha...Nu tror jag att jag bestämt mig.
Det blir ett traditionellt nyårsfirande med långlänning och pojkarna glider omkring i sina smokingar. 4.30 i takhöjd. Champagne och hummer bl. a.
Jaja.......jag får väl masa mig iväg då...om jag orkar.

Mvh
den evigt velande Blygisen.

Fanny och Alexander

Blev hämtad vid lunchtid igår, för att avnjuta en enkel lunch med några goda vänner. Det hela slutade iaf med att ngn sade lite senare på kvällen, att här sitter vi som i en scen hämtad ur "Fanny och Alexander". Och...tja, de kanske hade rätt i det. Långbord och kandelabrar, uppklädda barn och glada och full-i-rackarns-vuxna. Sång och glada skratt, en genuint skönt stämning. Bara mys rakt igenom.

Snart stundar nyårsafton, och jag har hunnit ändra mig tusen ggr angående den. Jag får se hur jag gör med den.

Glöm inte bort att ge era nära och kära många gosiga kramar!


Solong!

Jag kan inte

förneka att jag är lite förtjust i såna här historier:

Vad säger Tomten när han ser tre blondiner?
- Hooo hoooo hoooo!

Å, jag har hört så många historier dessa dagar, den ena värre än den andra. Verkligen roligt!

Oväntat möte

Jag har firat jul med framförallt en massa god mat och gott sällskap.
Jag handlade lite gott till mig på Hallen, och passade på att fika med en väninna. Att gå på Hallen just dessa dagar innebär att man träffar på alla man känner. Så, om man inte vill göra det, handlar man inte där. Jag blev iaf uppdaterad vad beträffar en massa par, både dem som bor i Sverige och dem som bor uomlands. När vi gick därifrån stötte vi på en person av det motsatta könet som för ett par år sedan var efter mig så till den milda grad att jag blev riktigt irriterad. Tror ni inte att den TOKEN ringer mig dagen efter och FRIAR!!! (Men snälla....regel nummer ett: Man friar inte via tfn. Väl??)
Jag säger bara H- J-Ä-L-P!!!!!!! Han är ju desperat, för böfvelen! Jag skall förklara mer för dig senare, Lotta på Bråkmakargatan, om du läser här.

Hahahahaah....Nej, jag är inte intresserad. Det är en rolig och galen och intelligent person, men definitivt inget för mig.

Nu undrar jag om det var det här som den kastade brudbuketten förde med sig till mig, eller om jag har ngt roligare att vänta?

Haha...Det får tiden utvisa, och tills dess har jag ingen som helst brådska med än det ena eller det andra.

Nix. Jag föredrar att sitta här under korkeken, och dooofta på mina blommor!

Må så gott!

Kram.

Mamma Mia- igen.

Jag har då verkligen ingenting att blogga om, så det blir några rader ur Mamma Mia igen. Det är ju viktigt med drömmar, kom i håg det!

(I have a dream)

"Jag har en dröm
Som ingen vet
Den lyser upp
Min verklighet
Om jag går i mörker
Går jag ändå fri
Jag kan finna vägen
Med min fantasi"

--

Hej på ett tag, några dagar eller så.

Kram.

Till Paris, till Paris, skall vi rida på en gris

Konstigt. Det bara liksom sköljde över mig. Jag längtar till Paris. Å andra sidan, det kan man ju göra nästan jämt.
London. Jermyn Street, New Bond Street.
London eller Paris.
Dubai.
Gotland.
Jag har en sån himla längtan efter att åka till Gotland och äta julbord. Tänk er så vackert det är där. Strosa runt på gatorna i Visby, ljusen glimtar inifrån restauranterna. Alla goda gotländska delikatesser. Jag har aldrig ätit julbord där, men tänk så smidigt det är egentligen, med färjan över från Nynäshamn.
Hm..

Muscels from Brussels

Ngt som jag verkligen vill slå ett slag för är, hur präktigt det än kan låta, att träna regelbundet. Egentligen är det ju självklart att man skall se till att odla något eller några intressen, men utöver det rekommenderar jag att röra på sig regelbundet.

Jag går på gym tre-fyra ggr /vecka, men vill absolut bara se "slank" ut.

Såhär sitter jag och ror nuförtiden ett par ggr i veckan, men nu undrar jag om det finns risk för att jag kan utvecklas till ett enormt muskelberg. Är det ngn som har erfarenheter av roddmaskiner, vill jag gärna höra!

Tack på förhand.

Den som denna mandel finna,

...kommer nog ett hjärta vinna!

Jag har fått mandeln, kanelstänger, och till och med bröllopsbuketter kastade på mig. Späääääännande......

Grötrim!

Det är ett hett tips; att sitta uppe och konstruera allsköns grötrim till klapparna!

"Med dessa på foten, regerar du när de spelar "Boten"

(tåstrumpor. Som man så ofta ikläder sig.)

"Nu kan du skina och blänka, och på lillasyster tänka"

(man ser hur personen förväntar sig ett armband, men det är bara en enkel batteridriven tandborste från ICA)

"Litet och platt, nästan svart som en katt"

"I detta ryms allt du kan drömma om"

(lånekort till lokala biblioteket)



Uppslag på bättre grötrim emottages tacksamt.

Mamma Mia!

(One of us)

"En av oss blev över
En av oss behöver
Den hon inte har
Sanningen är svår
Och så plågsamt uppenbar
Önskar att du hade stannat kvar"

(Knowing me, Knowing You)

Att vi skiljs nu är vårt livs nederlag
Men du vet som jag
Jag är jag, du är du
Det är bäst här och nu

// Mamma Mia! Om du har tid och penning över; Snälla snabba på! Innan nyår! Sen är det slut. (Niklas Strömstedt fick det ärofyllda uppdraget att översätta texterna till svenska, så det gjorde han tillsammans med Björn Ulvaeus.)


Vilken gårdag. Hets överallt. NK, middag, Mamma Mia, drink, fest..
Jag upptäckte att en kompis har ett mkt långt (plats för mååånga pers) långbord utomhus, inglasat o allt, så där spikade vi nyårspartajet.

Mot NK! Marsch pannkaka!

Är lite stressad, för ovanlighets skull, men vill gärna ha ngn form av uppdatering här, så jag lägger ut en bild på ngn jag gillar väldigt mkt. Veeeeeeeeeery much.





En julpuss på kinden till den som ser vem det är på bilden!

Och nu....MOT NK!

Trevlig lördag!

Fåntfn

Just nu sitter jag med en kille i mobilen, han verkar inte fatta att han ringt upp mig, men framförallt inte att jag svarat.
Hahahaa...Så, här sitter jag och lyssnar på den lille skiten! (alltså, det är ingen dejt till mig, om ngn undrar)

Så får man ju inte göra eg., det vet jag väl! Det frambringade lite flashbacks från när min dåvarande var i London och ringde mig på kvällen när han kommit till hotellet. Jag tyckte jag hörde en hostning, som av allt att döma inte kom från honom, som jag kunde uttyda det.
Han hade inget annat val än att sitta i tfn med mig ända tills han kom ut till planet, morgonen därpå.


Nä, nu är det dags att dra till gymet.

So long

Mvh "koka-kaninen-varning"


PS. Läste att årets låt är "Crazy". I love it.
DS.

Sååå trött.

Snabb summering av den senaste veckan:
Båtturen var mkt skön, och det var absolut inte kallt! Vi var sex personer och utan att babbla för mkt kan jag säga att vi hade det underbart. Det hela höll på att spåra ur, när det visade sig att kapten ville att vi alla skulle dra ned till Cappen, och det på momangen, liksom. Herregud.

Veckan som följde har varit så in-i-Nordens stressig, jag fattar inte hur jag hinner med allt så galant som jag gör. Höll på att svimma inne på NK i lördags dock, pga trängsel. Handlade mitt kära jul-te, det svarta of course, och lite annat smått och gott, men sen var jag tvungen att skynda ut därifrån, och då är jag ändå en ganska härdad flicka. Det finns ett lite pubertalt uttryck som ngn brukar svänga mig med, och det är: Nä, nu skall Blygisen till NK och göra en plastic burnout. Om det luktar bränd plast på Hamngatan är det bara Blygisen som varit inne på NK bla bla bla. hehe....lite töntigt, men kul.

Tänkte i vanlig ordning avsluta dagen med en eftermiddags-café Dome, men ångrade mig och åkte hem. Bara för att bli utlurad på galej senare på kvällen, ngt som höll på att ta musten ur mig.

PS. När jag ändå är inne på pubertaliteter, så vet jag inte hur det kommer sig, men jag undrar vad Christer Fuglesangs och gängets motsvarighet till 10 000-metersklubben kallas...hm...

Well, på återseende.

Glass

Ibland blir jag så rörd över mina vänners omtänksamhet.
Nyss ringde a very cloose friend och frågade om jag ville följa med ut på sjön. Jag kan nästan inte tänka mig ngt skönare sätt att tillbringa helgen på. Dessutom skall vi bada bastu.

Låt se nu. God mat, gott sällskap på en sju personer. Plus sjön. Näe. Det kan inte bli bättre.

Man får passa på eftersom isen inte lagt sig ännu.

Kram alla.

Mamma Mia........

" Hundarna börjar tala mat med varandra..."

(citat ur Lady och Lufsen)

Jippie! Jag har blivit bjuden på Mamma Mia, och skall alltså gå dit med tre av mina favoritflickor! Och det snart! Mamma Mia, jag får en glädjetår. Tack.

Av hänsyn till den personen som bjöd mig vill jag inte skriva mer. Den personen förstår säkert varför. Visst är jag smart? Tack tack.

Tfn ringde nyss.
-Blygisen speaking, svarade jag as usual.
- Är det Borgarbrackan? Är du på Rivieran? (Aha, en flicka jag inte träffat på länge. Kul att hon ringer!)
- Nix. Du då?
- Home at Ö-malm.
- Aha.....


Så, vi bestämde att förgylla kvällen i varandras sällskap.

Och vips, där slutade Blygisen jobba för idag. Skall precis nu skutta ut för en lunch med den donnan.
Hej då för denna gång!

( Vet, mina inlägg är som tagna "out of the blue", men jag KAN inte skriva mer, det skulle vara "piece of cake" att veta vem jag var då, iaf för vissa. Å andra sidan vet jag inte om de hänger runt på bloggar direkt....jaja.)

Lagen om alltings djävlighet..

Varning! Detta är inget att läsa om man är känslig.

Efter att jag var klar på första stället, stressade jag ut till bilen igår, bara för att upptäcka att ngt drägg spytt ner min framruta. Men snälla! Hinner konstatera att jag inte har tid att åka till en biltvätt exakt just då. Hoppade in i bilen, satte på vindrutetorkarna, spolade så mkt vatten det gick, men var tvungen att köra iväg, med slafs fastkletat som fördes fram och tillbaka över hela rutan. Menar, om den där vinterkräksjukan slår till helt plötsligt, vilket jag hört att den gör, kan man väl sikta i en buske eller ngt? Suck. Kom fram dit jag skulle, och var tvungen att be om en hink vatten. Och en till. Och en till. Kändes sådääär att stå där i mina fina kläder och göra ngt okänt dräggs jobb, men vad sjutton. Självklart hann jag bli livrädd att jag skulle drabbas av ngn vidrig åkomma också.

Skomakaren hade INTE gjort färdigt mina stövlar ÄN! Bara tre av paren.
Jaja....

Nä, nu är det ny dag, och nu är jag sugen på en Café Dome. Har inte köpt parfymen till mig själv ännu, men tror jag gör det nu. Japp, så får det bli!
Det är jag v-e-r-k-l-i-g-e-n värd!

Tack för mig!

No stress, Baby.

Äntligen en ny dag! Måndgar är för trista. Tunga blöta blä, helt enkelt.

Skulle hämta ut några stövlar och skor hos skomakaren igår, och det skulle nog vara bäst för min hälsa om jag beslöt mig för att det var sista gången jag anlitar de där klåparna. Han som tagit emot den första laddningen på fem par, och lovat mig dem för två veckor sedan, hade helt sonika dragit till Thailand, bara sådär. Utan att informera den andre klåparen om att Blygisen var lovad de fem första paren ett visst datum. Jag stod som förstenad och koncentrerade mig på bukandning när han i total avsaknad av självinsikt eller goodwill stönar ut det till mig.

Plus att jag lämnade in några till par för ca en vecka sedan, och de hade ju den här klåparen som nu stod framför mig i egen person lovat mig för några dagar sedan! Och de var INTE färdiga!

Vad göra? Well, jag överlever, och jag tyckte till slut lite synd om honom. Trots att jag inte beklagat mig med ett enda ord, tyckte han att han fått en överdos av ovett från mig. Förresten, det kanske är ett slags knep han kör med? Spela ynklig? Nä, jag föredrar att tro på att han är mån om sina kunder, och helt enkelt sitter i skiten eftersom den andre klåparen är i Thailand och inte kommer tbx förrän om två veckor.

Och jag har ju bestämt mig för att inte stressa upp hur som helst, så jag får väl gå i gummistövlar i värsta fall. Undrar om det är okej till dress, när man skall äta på J eller Ulriksdals Värdshus (lr var man nu föredrar att äta)? Kanske blir en ny trend, vem vet? haha.


Ha en skön dag, alla.

Ännu en måndag...

Helgen har varit lugn och skön, även om jag var på vippen att surna till ordentligt över bristen på snö....Nåväl. I ren protest kände jag för att dricka malariafientliga paraplydrinkar iklädd bikini och mina pool-tofflor, men innan katastrofen var ett faktum besinnade jag mig och klädde mig som en vanlig kvinna på stan.

Jag har verkligen inget att blogga om, så jag slänger ut klädsel för dagen:

Svart ullkjol från électre, svart chashmerepolo, svarta ullstrumpbyxor, svarta stövlar. Pärlor i öronen. Håret, den bedrövelsen, i en svans.

Adios Amigos!

Se till att njuta, alla.

Haha.. Det här är ju riktigt roligt! För som jag upptäckte för ett tag sedan, så läser Lotta här på bloggen! Så, hon ringde mig samma kväll.

- Ja, det är Blygisen speaking, svarade jag.
Jag hörde en väsande "hemlig agent"-stämma i andra änden:
- Har jag uppfattat budskapet rätt?
- Japp, det har du! Kan du garantera att ingen hör dig nu, frågade jag.
- Är det big big big business på G, frågade Lotta på Bråkmakargatan.
- Ja, precis som vanligt, sa jag.
- Ok. Jag bokar bord. På det vanliga stället. Jag har en röd julstjärna i håret, bakom vänster öra, sa Lotta.
- Vad fint, sa jag. Men då ses vi sen då!

Från en sak till annan så längtar jag efter lite kyla och snö nu! Jag vill höra och känna snön knarra under sulorna, njuta av dalande vackra snöflingor, gosa in mig i snygga stora halsdukar.
O well, tids nog!

Må så gott alla!

PS. Bilden är INTE hemifrån mig, men det är så här jag tycker man skall tillbringa sina vinterkvällar nu. Basta!

DS.

Hallå hela pressen!

Just nu är jag en smula ....hur skall jag uttrycka mig...irriterad. I need a hug!

Hörrö, "Lotta på Bråkmakargatan", du vet vem du är! Om du läser här skulle jag bli glad om du har lust att ses över en liten drink så jag får kyla ned mig en smula. ( visst, jag kan ringa Lotta på Bråkmakargatan, men jag var tvungen att få ur mig det här. Punkt slut.)

Sådärja. Nu har ilskan lagt sig.

Nummer 8 på "att-göra-listan" kanske är att dricka lite glögg, som Vanja föreslog i kommentar på mitt förra inlägg, och eftersom jag nu inte kan hålla mig till jultomten kommer ( haha- om han nu gör det), så nummer blir helt enkelt:

9. Att köpa Chanels No.19. Till mig själv.

Jag köpte YSL "Nu" det för några år sedan, en perfekt vinterdoft, men nu måste jag ha denna nya från Chanel.

Tips: Gör en vanlig sockerkaks-smet, blanda i en tsk kanel, en tsk kardemumma, en tsk nejlika och grädda sockerkakan i små muffinsformar. Klicka i en liten bit gorgonzola i varje en stund innan de är färdiga. MUMS! Perfekt till glögg eller vad man nu föredrar att dricka en vanlig kväll tillsammans med goda vänner.

Bye!

Öppen brasa och goda dofter lockar mest just nu.

Saker som står på min agenda:

1. Dricka Café Dome på ...*beeep*
2. Köpa svart julte från NK. Det svarta, alltså.
3. H***e. ÅTERIGEN lämna in mitt gamla kära armbandsur på lagning. Tröttsamt. Men- en mer kär och trofast vän får man leta efter, så det gäller att inte tumma på underhållet.
4. Kolal vad för slags Christmas Carroll-skivor jag har...uppackade. Måste måste måste ha viss sorts musik så här i vintertider.
5. Binda en sjysst julkrans att hänga på dörren. Det brukar jag göra ihop med ett gäng flickor i samband med bak etc.
6. Ååååå....så många måsten just nu...
7. Stressa ned.

Summering:

1:an och 2:an kan bli enkelt. 4:an låter också lockande. Resten får vänta ett tag till. Ja, 7:an får jag ju inte glömma, nej. Pweeeeh!

Till alla utlandsboende kan jag hälsa att NK:s julskyltning är ...ja, gullig. Som vanligt.

/ "B"

Regniga vackra Hufvudstad

Ibland har man för mkt bekymmer, ngt som står helt klart när jag kollar min almanacka - eller "Time Manager" som man sa på den gamla goda tiden. Anyway, det är helt okay så länge det handlar om s.k. roliga bekymmer, men ibland så önskar man sig några timamr extra här och några timmar extra där. Inte sant?
Ikväll skall jag egentligen befinna mig på ett kalas, men jag har varit tvungen att inse att det inte funkar. Jag flaggade iofs upp det redan för tre veckor sedan, men ändå. Är det ngn som skall gå på just det kalaset, så borde det vara jag. Jaja. Vilket i sin tur också innebär att jag känner att det är ok att jag inte kan närvara. Ibland kan man inte rå för att man är lite privilegierad, som man så ödmjukt konstaterar alltsomoftast. Ehrmm.

Så, det blir lite väninnestros på stan, kanske kanske en varm drink ngnstans.

Trevlig lördag på er alla.

Stor mun

Vad skall jag säga?
Here it goes: Jag har sökt via mail en man ( ett mansnamn var det anyway) i en-två veckors tid, och döm om min häpnad när han addade mig på sin msn! "Aha...tja, det är ju också ett sätt", tänkte jag. Såg framför mig hur vi kunde avhandla några saker lite smidigt sådär. Så, jag accepterade, eller vad det nu heter. Det visade sig att "mannen" var en ....hur skall jag uttrycka mig..en vacker yngling. (Förtydligande: runt tjugofyra kanske? )Mkt mkt vacker. hehe. Så...jag kunde inte låta bli att säga:
- Vet du vad?
- Nej? Vad?
- Jag känner mig som Samantha nu....
- haha...
Varpå jag slog till mig själv på kinden och tänkte: Nu får det vara nog med att sitta och ragga på nätet! Mittåt!
Iaf. Han är grymt snygg och jag har en stor mun. Tur att vi båda har humor!
Sen har jag ju lyckats kläcka ur mig en massa kommentarer på olika bloggar, som jag riktigt skämts över.
De som känner mig skulle ju bara skratta, men så här i bloggvärlden kan det se skumt ut. hahaha....O well...

Inget särskilt

Well, efter mitt självporträtt i förra inlägget, kommer här en liten summering av de gångna dagarna.
Konstnärinnan och hennes make reste till syvende och sist bort några dagar, och det var ju för väl. Hon kan bli en smula..speciell i längden. Hon i lagom doser, det kan däremot vara riktigt uppfriskande.
Några andra vänner kom lagom till Helgen tillbaka från Sydafrika, och lördagen tillbringades i deras sköna hem med soft sällskap. Trodde barnen gick "Trick-or-treat" så det räckte i tisdags, men icke- fick vi glada människor erfara.

Mina dagar rullar på. Många i min umgängeskrets klagar. Alla verkar ha sina problem, det är ju ingen nyhet, men ibland undrar man verkligen vad folk håller på med. Suck. Kommer alltsomoftast att tänka på det gamla kinesiska ordspråket : " Man skall inte äga mer än fem saker- då får man bara problem". Stämmer ju så att säga in på väldigt många.



Jahapp. So long.

Une Pauvre Honteuse

Trevlig helg, alla.

Suck.
Har precis lämnat en kommentar hos favoritbloggen numero uno om vad jag tänker klä ut mig till nu på Halloweenparty, men i samma stund jag klickar på "send", ändrar jag mig. Ja, vad gäller min klädsel på Halloween, alltså. Meeeeen....suck. Det kan jag ju inte hålla på och tjata om på den bloggen, så..ja..Jag får förtydliga det här på min egen.

Det finns så många roliga uppslag, så många skräcködlor och läskiga gubbar att klä ut sig till. Jag har många idéer, men ingen jag tänker skriva om här.

Vad som kan få mitt hjärta att studsa till lite extra, är den här mannen.

Jag återkommer, men kan inte säga när.

Hej på ett tag

Allt är bra med mig, det är nästan oförskämt bra, tycker jag.

Bloggen min kära, får dessvärre ligga på is ett tag till.

Ciao mis amigos! *smack*

En annan dag

Nä, orkar inte skriva ngt här ännu, men allt är bra, och jag önskar alla andra en fortsatt skön dag.

Å hej och hå...

Jag blir sällan sjuk, men den senaste veckan har varit...bortom all rim och reson. Skyhög feber och en grym förkylning. Jag har märkt att det händer ngt med min personlighet när jag är febrig. Jag blir å ena sidan gråtmild för minsta lilla, och å andra sidan känner jag mig som ett förslaget rovdjur som förutsätter att alla andra att kunna läsa mina tankar- annars dör jag! Noll tolerans med tröga människor etc. Helt galet.
Och till råga på allt skall ju vardagen med arbete och allt vad det innebär ändå fungera. Hm.

Igår släppte febern en smula åtminstone, och jag kunde dricka kaffe för första gången på flera dar. Jag som nästan livnär mig på kaffe i vanliga fall. Jaja....Förkylningar går ju över till slut, det är alltid en tröst.


Jag har iaf bestämt mig för att inte inte inte köpa ett par till Timberlandkängor, de fyra paren jag har får räcka tills vidare.
Jag vet att jag nämnt ngn gång förut i bloggen att jag har rätt mkt skor, och ...ja...det kan man säga att jag har.

Nä, nu skall jag försöka gaska upp mig och se till att bli frisk och mitt gamla vanliga snälla jag igen!

Ha en skön dag alla!

Snyft och snörvel

Lägger in ett kort inlägg här, orkra inte skriva ngt speciellt.

Jag både låter och ser ut som om jag har brustet hjärta, men det är inte mer dramatiskt än en förkylning som kommit i min väg, med feber o allt.

Ipren, te och snälla tankar, så är jag på benen snart igen.

Ja, det var väl det för denna gång.

Må så gott alla, och glöm inte bort att krama era nära o kära.

Wine on the run

Efter några samtal tfnledes fram o tillbaka, kände vi att det var omöjligt att INTE träffas, revisorn och jag. Hahaha....hon är en sån där människa som verkligen får mig att skratta. Vi lärde känna varandra av en ren slump, för min syster studerade på en skola som ligger vid en sjö i Värmland, och jag var där och hälsade på mellan sejouren i Bryssel etc, och mittt i ett köpcentrum på ett blaskigt café lärde vi känna varandra. Herregud. Ages ago.....

Hon hade med sig en flaska vin hemifrån, som vi hade tänkt ha till maten.
Jag ställde fram varsitt glas när jag hörde henne: Nämen...? Vad är det frågan om? Flaskan var ju öppnad??????
Jag: eh...hur menar du?
Revisorn: Jamen...kolla här...Och så hällde hon upp i sitt glas...Det är ju ...vatten?????

Vätskan såg väldigt genomskinlig ut, det såg jag iaf...
Och då provsmakar hon, och avgör direkt att det ÄR vatten.
Där sitter hon , helt nollställd i ansiktet....då börjar jag bli orolig.
Jag: Men du...det kanske är *** ( hennes man) som ...skojat med dig? Ring hem för sjuttsingen! Det kan ju vara gift i flaskan! ( ja, alltså, om ngn annan hade lagt det däruti)
Iaf....till slut kom de fram till att de hade inhandlat flaskan på ett systembolag i Dalarna, och det måste varit ngn ur personalen som bytt ut vinet mot vatten...

Hon var mest sur för att de hade kånkat den där flaskan med på semester, runt hela Sverige, den hade varit framställd vid middagar etc.....hahahahaha....

Grundstädning stundas, antar jag.

H-e!!

För en tid sedan lossnade en sten ur en ring jag bär på mig, och jag var nära ett sammanbrott när jag upptäckte det. Uuuuääääääh, varför skall detta hända mig och just nu också? Men det är klart, en olycka kommer aldrig ensam. Allt är ju för j-gt nu ändå.

Förstå då min totala lycka när jag efter ett par dagar finner stenen glimrandes på köksgolvet, och detta EFTER det både dammsugits och torkats där. O, Mama, min sten! Puss puss på den och sedan tejpade jag fast den på en bit tunt papper, och självklart åkte den in i en ask också. Får läman in den när jag har tid, tänkte jag.

Seeeeeen...lade jag den på ett "bra ställe".

Och var det där bra stället är ngnstans, det har jag ingen aning om. Jag har letat och letat, men ger snart upp. "Bra ställen", det är ju en klassiker.

Du får väl hålla reda på karaten, din borgarbracka, som en förstående väninna uttryckte sig.

Blä

Jaha...nu är hösten här.

Jag bara klagar.

Gnällisen.

No date, Baby

Jösses amalia....
Blygisen är visst väldigt svår att få ut på date. Avböjer i sista minuten.

Jamen, det kändes feeeeeeeel! Då vill jag inte ödsla en hel eller halv kväll på ngn, om man redan från början känner att det liksom är ..eh..lite väl ivrigt från den andres sida. Å så snurrigt. ( hoppas man är lite ursäktad, vi har trots allt känt varandra sedan tonåren...haha)

Tfn har ringt hela kvällen igår igen. Och Blygisen vill inte gå ut.
Däremot går Blygisen gärna på middagar bland vänner, och har gärna middagar hemma hos sig själv. T.o.m fester hemma hos vänner är uppskattat.

Well, idag är det lördag, och eventuellt skall jag ut.

Dejt

Sådärja!

Äntligen på lite bättre humör. Hu, så dagen varit.
Tyvärr, kära läsare...( Vilka det nu är, och OM det finns någon), jag är medveten om att jag är ytterst fåordig, men jag kan bara inte skriva ett dugg om var jag väljer att dinera eller spankulera. Jag tycker heller inte att det har ngt större värde i sig, egentligen.

Iaf. Nu är det dejt på G!

The choise is Yours

Det var väldans vad mkt snack det är just nu om kokain och att det skulle vara en "umgängesform" ungefär, att ta kokain tillsammans med kompisar.

VAFAN har jag missat? Jag tycker mig ha varit ute rätt så mkt i mina dar, men jag har ALDRIG blivit bjuden eller ens sett det i verkligheten. INGEN jag känner har någonsin hållt på med det. Iaf ingen jag umgås med, kanske jag bättre skall uttrycka mig.

Bort med skiten, tack.

It´s a Scandal

O, my God!
Jag har äntligen fått verifierat från huvudpersonen själv att ryktet är sant; hon skall gifta sig! När jag fick höra det här på omvägar var jag tvungen att fråga flera ggr på raken om det var ett skämt eller om det var sant. Jojojo, dagens sanning, bedyrade skvallergänget. Jag i min tur berättade det för en annan av barndomsväninnorna, och hennes reaktion var densamma som min; ramlade raklång baklänges. I en vecka har jag försökt tänka tanken ut, sätta mig in i hennes mammas sits etc. Not easy.

För att göra historien kort: När man hör ett avgrundsvrål som får Roslagsbanan ur kurs, är det hennes mamma som just fått höra den glada nyheten.

Slutligen. Jag har talat med huvudpersonen själv, och hon vill det här. Det ä ju ändå huvudsaken, det är hennes liv.

She is and has always been a Rebel Girl.

Födelsedagsfest

Å, vilken skön sommar det varit, höll jag på att säga. Den får ju bara inte var över redan! Låt oss hoppas på många varma sommarkvällar framöver.

Jag har ju som bekant fyllt år, och som alltid inträffar det med en massa kräftkalas. Min mage krullar ihop sig av rädsla varje gång det vankas kräftkalas. Antagligen har det blivit ngt fel vid ngt tillfälle, utan att jag exakt kan placera det i minnet.

Nä, tacka vet jag födelsedagar.

Friskt vågat- hälften vunnet

Blygisen är en flicka som inte gärna vare sig går ut på hallaballoo eller dejt, men nu skall det ske!
En mkt snygg och trevlig pojke har..hi hi...smsat i ett par månaders tid, och i fredags var han så modig att han t.om. ringde upp. Sånt skall ju givetvis premieras, ty Blygisen är utomordentligt trött på tråkmånsar som har mindervärdes- och socialt-komplex.

Trevlig helg

Jag har blivit lite äldre sen sist, go´vänner. Grattis på mig!

Idag har jag åkt buss. Framför mig sitter ett äldre par, närmare åttio eller ngt.
Den äldre mannen lutar sig mot kvinnan och frågar ( så högt att jag råkar höra):
- Vad var det vi skulle hämta på bankfacket?
- Garantipapperen, säger kvinnan.
-VAD SA DU? frågar mannen, och hinner jag tänka att "Jaha, de två har inte åldrats i takt"...ungefär så.
- Ga-ran-ti-papp-er-en!
-....GA--va?
-Ga-ran-ti-papperen! Hörde du vad jag sade?, frågar kvinnan sin man.
- Ja....garantipapperen.....VAD SKALL VI HA DEM TILL? VILKA GARANTIPAPPER?
- Till hörapparaten.

Vid det här läget sitter jag och försöker hålla mig för skratt, medans tårarna rinner på mig, helt otroligt är vad det är.

Sen sitter de och småpratar med varnadra, när hon till slut nämner någon bra butik medgott kaffe, och frågar om han minns den; vill gå dit också.
- Ja....jo......( han verkar inte ha hört hennes fråga)
Hon: De har ju så god choklad där också!
Han: VA? Är du SÅ GLAD?
Hon: Ja...men jag menar den där butiken, med gott kaffe...och GOD CHOKLAD.
Han: Ja....jo, de har det nog bra.

Hahahahaha....Här klev jag av bussen och torkade tårarna så gott jag kunde. Inte kan man sitta och fnissa på bussen sådär, det är bara att se oberörd ut, och låtsas som om man inte alls hör dem. Men svårt var det.
Gamla strävsamma par. Så gulligt.

Bröllop

Lämnade en kommenetar hos Räven om hur fantastiskt fantasilöst jag tycker det är med önskelistor på NK och exempelvis Svenskt Tenn, men att jag har viss förståelse för att det kan underlätta för de med mindre fantasi än vad t.ex. jag har.
Hmpff. Sen kom jag på att det där fick jag äta upp på direkten.
Jag har varit och blivit bjuden på en del bröllop där "fantasin", tålamodet och lojaliteten hos oss gäster (vänner och släktingar) verkligen s.a.s. satts på prov, helt enkelt för att de bestämt att hålla bröllopet så långt utanför Sveriges gränser som möjligt, alternativt i anslutning till ngt jättefint ( dyrt) hotell etc. För att inte tala om när det står som klädsel: "Sommar". Vad det betyder, är ju ganska godtyckligt från en person till en annan. hahaha....

Ja, summa summarum: Bröllop är roligt!

Det blir inget mer från mig idag, har fullt upp med annat.

Ha en skön dag alla.

Home and alone again

Tomt, så egendomligt tomt, är vad det känns.
Aa...jag kommer igen, senare. Allt är bra, vi ses en annan gång.

Nedräkningen har börjat..

Idag kommer det visst...låt se..fyra kusiner hit. Ja, hem till mig, alltså. Det har stressat mig en smula, varför vet jag eg. inte, och det är inget jag analyserar heller. Iaf, det skall bli kul.
Jag har varit uppe sen halvsju ( såg fel på klockan, trodde den var nio....), druckit kaffe etc. Här har städats och donats, men som en liten slut-finish skulle jag ställa ordning skorna i hallen, en sista gång. Jag var tvungen att räkna dem, det såg lite..."belamrat" ut, även med mina mått mätt. Där står 29 par. Sommarskor. Jag har inte bestämt mig för om jag måste tycka att det är ngt speciellt med det, eller inte. Jag tycker såklart inte det är ett skvatt strange, det har hänt att jag haft en resväska med enbart skor när jag rest ngnstans.
Ja, vad sjutton skall man blogga om, eg?
Ha en skön dag alla!

Super-glue-lipgloss

Jag har spenderat några dagar till sjöss, och det har varit.....alldeles underbart. Kom hem igår kväll, packade upp, talade med en kusin i tfn, etc etc.
Tackat nej till Gotland, SPA-weekend, en snabbis till Cappen. Är inte en kattunge rikare.
Är däremot lite trött nu. Återkommer.

Badrums-special

I förrgår fick en väninnas katt små efterlängtade kattungar. Tfn gick varm hos mig, jag var tvungen att skriva ned varenda liten sak som hände. Själv var hon alldeles för upphetsad, och upptagen. Ja, jisses vilket drama. Okej, jag erkänner, jag var själv väldigt rörd, och jag ringde dit minst lika ofta som hon ringde hit. Det var jag som en gång i tiden prånglade på henne den katten, så den står mig väldigt nära. Lilla Sötnos. Ja, hon heter så.
Iaf, i vintras/ våras var det inte lika muntert hos min väninna. Sötnos hade en beundrare som stod och "sjöng" vareviga kväll nedanför deras fönster. "Jag går ut och hänger på honom en liten leksaksgitarr snart, och stoppar en röd nejlika i hans mun", klagade hon. Alla som inte fattar att katter har ett kärleksliv kan glömma det nu. Sötnos sov t.o.m. i fönstret, så hon kunde se hans hus.
Nu undrar såklart min väninna om jag vill ha en liten kattunge. Nähedu. Nej tack. Katter är söta och speciella, men jag klarar inte av kattlådor. VAR skall man ställa dem? Jag menar, det är nog ingen slump direkt att det aldrig någonsin står en kattlåda på golvet när det är "Badrums-special" i ngn tidning.

Ha en skön dag alla.

Kusin-ångest?

Igår var det tisdag och med den Allsång på Skansen, sen "Morden i Midsommer".
Jag minns för ett par år sedan, hur jag varje tisdag bänkade mig framför TVn för att se dessa båda program. Sjöng med för glatta livet, alldeles ensam. Hallelujah. Jag satt på landet, hade rensat hallonbuskar hela dagen, och det där var avslutningen på en skön dag, den gjorde dagen komplett. Jag visste att min väninna revisorn gjorde detsamma. Undrar om ngn förstår hur uppriktigt förbannade vi var varje gång de avslutade med "Stockholm i mitt hjäääääärta", men avbröt mitt i, så att man inte fick höra hela sången! Jag får nästan hjärtklappning nu när jag tänker på det. Av vilken orsak vet jag inte, det är möjligt att jag blir generad. Anyway, som vi älskade det programmet. Lasse Berghagen, pariserhjulet i bakgrunden, vattnet med alla båtar. Stockholm, staden i våra hjärtan. Hon tog med sin mamma dit en kväll, som en födelsedagspresent till henne, men jag vet att hon inte skulle märka om mamman försvann, uppslukad av sången som hon var. Och jag kan ärligt säga att jag fortfarande är sur över att jag inte gick dit, på den gamla goda tiden.
Igår kväll hade jag TVn på, men ....näe, det kittlar inte direkt i hjärtetrakten av det nya Allsång på Skansen. Morden i Midsommer kan man iaf lita på, det känns skönt.

Här väntas kusiner på besök, långväga sådana. En av mina kvinnliga kusiner bor sedan barnsben i Kenya, det skall bli roligt att träffa henne igen. De flesta flickor bland kusinerna jagar, ngt jag inte själv gör. Jahaapppp.....så, jag är en sån som kollar Allsång på Skansen, och inte jagar. Låter ju fräckt.

Födelsedagsfest

Jipphejdihejda....

Igår kväll ringde en väninna till mig för att än en gång påminna mig om en stundande födelsedagsfest, som jag "bara mååååste komma på". Haha....Tja. Varför inte? Här har jag i det närmaste kategoriskt tackat nej till allt möjligt den senaste tiden, och den här festen är jag nästan "tvungen" att gå på. Det blir fest i dagarna tre, och först måste jag flyga till ett annat land där själva festen hålls med en ...eh....stor artist som skall uppträda och sjunga lite för födelsedagsbarnet, dagen efter flyger vi ( de flesta från partajet) till ännu ett annat land, och den tredje dagen flyger vi hem till Svedala. Ja, jag ser fram emot det här, det skall bli kul att "träffa alla".

Gud så roligt med denna lista?

Fem saker jag har

i min garderbod: ( vilken av dem? tar den i mitt sovrum)

1. Safarihatt, tropikhjälm, kalla den vad ni vill. Snygg är den iaf! Antik också!
2.Aftonklänningar, långklänningar.
3.Gamla hattaskar fyllda med minnen från förr, såsom brev och fotografier.
4. Alledels för långa gardiner från Svenskt Tenn. (nedpackade)
5. Skor skor skor.

i mitt kylskåp:

1. Crocodile paté with PortWine ( jaaa, ända från Afrika)
2.Pepparotsvisp
3. Ralph Lauren "Glamourous" Daylight, parfym alltså
4. Bregott
5. Ögonkylmask



i min handväska:

1.Cartierplånbok
2.nagelfil
3. kleenex
4.tandpetare
5Clarins lip balm, nr 14

i min bil:

1. en herrans massa bra musik
2. en herrans massa gamla P-boter
3.taxikarta som jag fått av ngn, men aldrig använt
4.säkert, om jag letar noga, gamla hundhår
5.herregud, en massa skor här också.

( ett vänligt ex sade till mig en gång efter han varit och tvättat min bil: men din bil är ingen bil, darling, den är ett överlevnadskit! Jag har bättre ordning i den nu förtiden)

"Har du ringt din leverantör?"

Nej, det har jag inte gjort, men jag borde kanske göra det.... Ja, så har det låtit mellan mig och mina vänner under den senaste tiden, när jag beklagat mig över mitt internet.

Jag har ett par av mina barndomsvänner boendes inte i Sverige, så där har MSN blivit en del av vårt sätt att hålla kontakten, lite då och då iaf. Så, där har jag suttit och gnällt över att jag tyvärr inte kan läsa mail, inte kolla ngt på nätet etc, medans jag iaf kunde babbla på MSN.
Ngt konstigt är det, har jag skrikit ut till skärmen, och undrar om jag inte varit nära på att gråta blod också.

Idag tappade jag tålamodet, och böjde mig ned för att dra ut kontakten, och sätta i den igen. Det var ungefär den kraftansträngningen jag kunde förmå mig till att utföra, det stod mellan det eller att fortsätta ligga på soffan och äta praliner. Och - vips- funkar allt som vanligt igen.

Nu skall här bloggas!

Datorkrångel

Vet inte vad det beror på, då hade jag ordnat det för länge sedan, men ngt krångel är det med datorn. Det som irriterrar mig är att jag pga detta inte kunnat lämna kommentarer hos några bloggar, där författarna bjuder på sig själva, och där jag velat säga ngt snällt. O well, tids nog.

Sen har jag skrattat lite åt mig själv och mina knapphändiga inlägg, särskilt som det i min vardag aldrig heller släpps vissa ord ur min mun som jag frankt bara hasplat ur mig här. Oj oj....nästan så man blir generad över sig själv. Uj uj.

Nej, här får helt enkelt ske en uppryckning!