Tisdag

Godmorogn.

Dagen igår var en av de trevligare på länge. Det tyckte även mitt middags-sällskap, det var f.ö. hon som sade det, och jag håller med.

Jag säger som bekant inte mkt iom mig själv här på bloggen, men igår ägnades hela eftermiddagen åt möte m advokater, efter det lite sightseeing på söder och till slut en bit mat på en restaurant. Så (illa) gick det med den nya veckan och bantningen.

Iaf, mit i maten så börjar jag fnissa, och hon tittar påmig och undrar vadjag fnissar åt, men eftersom mitt fniss bara stegrar sig, och jag får svårare och svårare att tala, så tar det ju tid inann jag får ur mig ngt, annat än galet fnitter som bara blir värre o värre. Detta eftersom att hon hela tiden säger: "Vad är det? Vad är det? Har det fastnat något i mitt hår?"

När jag till slut får fram: "Åååå...jag lider med dig" känns det som att det inte kan bli mkt värre.
"Lider med mig"? frågar hon.
"Ja, ditt hår. Jag förstår verkligen vad du menar när du säger att du måste klippa dig."

Till saken hör att vi står varandra nära, och att vi båda efter att ha traskat runt på söder i duggregn och besök i alla möjliga affärer, var helt slut och svettiga och rufsiga i håret. Man sätter upp det om och om igen, baddar pannan med servetter och känner sig allmänt ofräsch.
Hon, min väninna, är en verkligt vacker kvinna (många tycker hon ser ut som Elisabeth Hurley. Alltså väldigt snygg) med långt hår och snelugg. Bara det att sneluggen stod som om den varit upprullad på papiljott under natten, spretig och dan. Mitt hår var inte ett dugg bättre, snarare tusen ggr värre.

Iaf, när jag lyckats få ur mig den där förgrömmade frasen, insåg vi båda i hur dumt och framförallt PLUMPT det lät, så vi höll på att trilla baklänges av skratt IGEN.

Hela middagen ringde givetvis mobiltelefonerna också, och jag orkade inte själv tala med en som ringde, så jag passade helt sonika över luren till henne och pekade bort mot damrummet. Detta betydde: Säg att jag tyvärr inte är inom räckhåll, jag är på damrummet.

Då hör jag henne sitta och säga: Men sälj den där lägenheten, köp en herrgård, det blir så bra så. Nej, hon är på damrummet. Ja, sälj säääääälj säääääälj.

Eftersom jag visste vem det var som ringde och att personen i fråga har velat i denna fråga snart ett halvår, orkade jag inte bry mig, utan vi satt och fnissade hela tiden. väldigt seriösa.

Nej, nu är det tisdag och nu banne mig skall det bli ordning på torpet.

Skulle detta bli en bantarblogg, skulle det stå:

Tisdag. Frukost: kaffe och pepparkakor.

Måndag

Hej igen alla kära läsare.

Undrar hur mycket mat kan få i sig innan kroppen spricker?

Nu tänker jag inte utmana ödet längre, utan jag får helt enkelt stilla mig.

Och börja jogga. Pronto! (I ärlighetens namn får jag väl börja med att få upp farten på mina promenader först...)

Vi ses snart igen. Tills dess- må så gott. Med måtta :)

Fredag

Godmorgon alla.

I morse hade ajg väldigt svårt att komma upp ur sängen. Flera gånger var jag på väg tillbaka till drömmarnas land. Ja ni vet hur det kan vara ibland. Men så sträckte jag på mig ( man skall göra "Katten" varje morgon sägs det haha) och studsade ut ur sovrummet.

När jag kom ut till vardagsrummet kunde jag knappt tro mina ögon. Gissa om jag blev stel av fasa när jag såg att jag glömt släcka ett ljus igårkväll innan jag lade mig. Självklart tog det inte mer än en microsekund så var jag ju väldigt tacksam att det brunnit så stilla hela natten, och att det fortfarande brann, så att säga. Annars vetetusan vad som kunnat hända. visst, brandvarnare har jag, men ändå!

Jag skänkte en tacksam tanke till alla mina skyddsänglar, för självklart måste det vara så att de har vakat över mig hela natten, och allt slutade väl.

Idag är det fredag och jag har en massa att uträtta.

Om vi inte ses på några dagar så önskar jag alla mina kära läsare en riktigt kärleksfull helg.

Adjö på ett tag.

Jippie! Snart är det jul i vårt hus!

Eftersom vi närmar oss jul, tänkte jag berätta lite om hur underbart roligt jag tycker det är att ge julklappar och presenter.



Hela december brukar ju också vara en enda lång middags-sträcka, hos vänner och familj (om man nu har några, annars måste amn se till att försöka göra det mysigt för sig själv, basta!)



Ja, hela december, säger jag j agmenar förstås självklart även över nyår och en bit in i januari.



Så fort jag kliver in hos någon börjar jag reka och använda mina sensibla tentakler för att se vad som kan vara en trevlig present hos just dem man är hos.



En sak som jag givit till många är ett teleskop, eller stjärnkikare som man också kan kalla det.



Det har varit mkt uppskattat. Det är perfekt för familjer med barn också.

Ja, huvudsaken är väl ändå förstås att man har roligt, det är klart. Men jag är en sån som bara ääälskar att ge presenter.

Okej, på återseende alla.

Torsdag

Godmorgon alla!

Jag tycker jag låter lite väl pipig i förra inlägget, förlåt förlåt för det.

jag var hos en läkare för ett tag sedan, och denne skall skicka mig till en annan, just pga ett annalkande/begynnande magsår.
Som ni förstår blev jag ju inte direkt lugnad av såna insinuationer av läkaren. Det, i samband med ett program på TV om någon som kände en knöl i mgaen, som visade sig vara cancer, var tillräckligt för att jag skulle börja oroa mig för att jag fått det.
Sen har man ju sett hemska bilder på cancerknölar stora som basketbollar, som människor gått med i magen i flera år!!
då tänker man: "Jasså? i flera år? Minsann..."
För, det betyder ju att det alltså är möjligt att gå med sånt i kroppen i flera år, utan att veta om det. Jättekul med såna program.

(Sen, som grädde på moset, förstår jag att det är beroendes på min stress, som jag börjat stressa upp mig för såna här omöjliga scenarion. Never ending scenarion. Och det gör mig livrädd- att jag skall bli en riktigt knäpp person! Hahaha....galet.

Nej, lugn och ro och dra ut telefonjacket ibland. Det är väldigt bra. Och så lite skoj - när man orkar! )


Önskar er alla en trevlig dag!

Onsdag

Ja, Jag har egentligen ingen större lust att lägga in ett nytt inlägg, men det känns ändå mest rättvist att jag kommer med ngt slags nytt på fronten.

Mina dagar rullar på. Jag som skulle ta det lite lugnare, har banne mig lika mkt att stå som innan, om inte mer. Snudd på iaf. Och så tror jag att jag fått cancer i magen också. Allvarligt talat. Skall kolla det snart. Har fått frågan om jag är hypokondriker. Vad är det för dumheter? Som om en hypokondriker skulle svara "Jaaaaaa" på en sån fråga. Tss tss....idioti på min ära.

mmm. Lika lite som vanligt lyckades ja gfå ur mig den här gången också.

Hoppas allt är bra med mina kära läsare.

Ny vecka.

Helgen.

Fredag: Ensam hemma. Skönt.

Lördag: Party-party-party. Middag med en massa trevliga flickor och pojkar. Någon hade tagit med sig ett karaoke-kit, så självklart utbröt en tävling där några gick in med liv och lust.

Söndag: Tänkte tanken på mig som bondmora i framtiden flera ggr. Hehehe. Väldigt roligt!

Måndag: Nejnej, jag skall absout inte bli bondmora inom den närmsta framtiden iaf.

Så. Ny vecka- nya möjligheter.

Hoppas allt är bra med mina kära läsare.

På återseende.

tick tack....

Jaaaa!

Äntligen onsdag.

Ja, det var bara det.

Skönt att det snart är helg.


På återseende alla!

Nobel-priser

Om bara några timmar får vi veta vem som tilldelas årets Nobel-pris i ....ja, i vad?

Är det någon som har kläm på det?

Den här fantastiska boken finns att köpa just nu för under femtiolappen. Det är väl klart man vill ha den hemma! I annat fall måste jag säga att det är en underbar present till svenskar som bor utomlands. Perfekt att kunna ta fram och berätta om det fina priset och dess historia.

Alfred Nobel i Oslo

Ja så sant. Idag meddelas ju vem som får Alfred Nobels Fredspris 2007.



Skall det bli Mr. Gore?



Jag har inte en aning, men jag skulle gissa att det blir ngn annan.





nåväl. Om några få minuter vet världen och vi. Spännande!



Här är en bild från när jag chattade med honom för en stund sen.

Fredag, lördag söndag. Helg.

Ikväll var det tänkt att jag och hon som köpte ett litet hus för sin och hemmes pojkväns skull, skulle ses över lite mat och chitt-chatt här

och tala lite om livet å lite sånt. Hon behöver lite uppmuntran, tycker jag. det första han gjorde när han kom in i huset var att klaga på än det ena, än det andra. så, hon renoverade pronto o höll på, men han gick vackert ut därifrån för ca två veckor sedan. Verkligen tur att han inte väntade en dag till med att ta det beslutet, då hade jag nog nödgats be honom dra åt fanders. Maken till omogen egoist får man leta efter. Bye bye Mr. tråkmåns.

Men, eftersom hon är lite uppvaktad av en ny(-gammal) pojkvän, som minsann skall komma till henne ikväll för att tillaga såna här

blir det en hemmakväll för min del, med IDOL och annat smått och gott.

Imorgon är både hon och jag bjudna på en middag hos den nygamle och hans vän.

Så, på återseende alla kära läsare.

Jag önskar er en trevlig helg med bara snälla människor omkring!

Doris Lessing

Årets Nobelpris i litteratur har denna kvinna fått. Nu vet ni det alla kära läsare.

..och 2007-års Nobelpris i litteratur går till..

.....

Om några timmar vet världen och vi. Spännande!

Alfred Nobel

Nu börjar nedräkningen till världens finaste fest, enligt vad jag tycker.





Jag älskar Nobelfesten!



Det bästa är pristagarnas tal.



Se dukningen här.

Förfärad

Jag hade inte tänkt skriva en rad om detta av många olika skäl, men nu gör jag det.

Jag är förfärad, jag känner en sån stor ilska, är fruktansvärt upprörd och vill göra en tydlig markering här, hur liten betydelse den än har.


Jag har skrivit så mycket men raderat allt.

Idag skulle en pojke blivit väckt med sjutton knackningar på sin dörr, familjen skulle sjunga för honom, samma sång som de alltid sjunger för varandra vid födelsedagar. Denna dag som är så betydelsefull. Ett år äldre, ett år närmare livet som vuxen. Han skulle fått tårta, rak-set, skovårds-set. Pappa skulle säga att han är stolt över honom, bett honom ställa sig bredvid honom och mäta sig. Säga till mamma: "Se på vår son! Nu är han nästan stora pojken! Titta, snart lika lång som pappa!" Sonen skulle skratta och tänka att det är tur att inte tjejen eller kompisarna hör hur larviga föräldrar man har och säga: "Men ge dig, pappa....herregud, jag har ju växt om dig för länge sen hit med pengarna nu! " ..Mamma skulle stått därmed en tår i ögonvrån, lika stolt. Tänka att: "Oj vad åren går undan, tänka sig, det känns som igår vi låg på BB.. väldigt så fin han är, pappas ögon och mina läppar. Min lille son, jag älskar honom så. "

De skulle ätit en god frukost, planera in dagens middag, en trevlig weekend för att fira sonens sjuttonårsdag. Allt det där skulle de tala om under veckan, på kvällarna när de skulle hinna ses.

Mina tankar går idag till alla pojkens vänner och släktingar, men framförallt till hans kära mor och far som måste måste måste orka nu.

Jag tänker också på de andra inblande och deras familjer. Det här är en stor tragedi som var så onödig, det vet alla.

Hem och Villa och så lite champagne på det.

Å, så utvilad och riktigt nyponfräsch man känner sig en dag som denna.
Detta tack vare att jag kom i säng innan tolv, inte drack alls ngn alkohol ( tackade nej till veckans sista hummer-middag m champagne. I´m such a karaktärsfast donna!) , och sov riktigt gott i mitt svala Laura Ashley- sovrum. Kan man iaf med lite god vilja och fantasi kalla det. Tycker jag.

Det där med hummermiddagen var alltså mina vänners sista middag m hummer och champagne, det var helt enkelt de sista humrarna som gick igår. Låter kanske en aning vräkigt, men det är absolut inte meningen alls.

Idag, gott folk, ses vi på "nordens största mässa för hem, villa och trädgård".

Sen blir det faktiskt lite champagne för mig, det kan jag vara värd.

Jo, just, jag höll ju på att glömma det där med dofter.

Jag hittade en påse med NKs svarta julte i mitt skafferi igår. Oooo...det var nästan så att jag slog en bakåtkullerbytta. Det doftar såååå gott!

På återhörande.

Och så var det det här med dofter...

Igår var jag och en väninna på ett litet födelsedagskalas hos en tredje väninna. Vi är ett litet sällskap som har en passion för....hehe, håll i er- PALT! Äkta god pite-palt, eller vd det nu heter. Jag skojar absolut inte, det är bland det godaste vi vet!

Jag drar mig till minnes att de hade "palt" på menyn på Undici för fleeeeeera år sedan, jag vet absolut inget om deras meny nyförtiden, ahr inte varit där sedan dess.

Iaf, jag blev själaglad och beställde såklart in det. Den var god, men ngn större recension blir det inte den här gången.

Så igår, på kanelbullens dag och allt, äter vi palt. Vi hjälpte henne med att montera en portabel öppen spis, mer utförlig beskrivning av det kanske kommer sen. Mitt tjat om vikten av att kunna tända en brasa har gått hem hos henne, och jag tror hon är väldigt nöjd.

Jag passade också på att reka lite bland parfymerna, och jag tror bestämt ajg hittat en liten ny älskling på hyllorna- COCO Mademoiselle, Coco Chanel.

Det berömda "klicket" infann sig när våra vägar möttes, kan man säga.

För att spinna vidare på doft-spåret, vill jag påminna alla om hur vackert och friskt det doftar ute just nu. Det kan ju inte bara vara jag som går runt och är alldeles lyrisk över det?

Trevlig helg alla, och glöm inte bort att ha lite kul också!

Höst

Nu har tyvärr min favorit-butik tagit ned flaggan, så det har varit ett himla spring i affärer fär min del för att hitta de rätta doftljusen.

Och min höst-och vinterdoft finns inte att finna ngnstans heller, jag får leva på några få ynka droppar jag har kvar tills jag får tag på en ny flaska.

Det är viktigt det där!

Ljsu från "Yankee Candles", doft "Nu" från YSL.

Because I´m Worth it

Jag minns mycket starkt tillfällen då jag som liten flicka skulle ta farväl av min farmor. Vi bodde många mil ifrån varandra, och hon var antagligen en sådan farmor mot mig som alla farmödrar är mot sina flickor. Behandlar dem som små prinsessor.

Det sägs ju att det är mkt roligare att vara mor-eller-farförälder, ty då behöver man inte uppfostra barnen, man kan bara vara snäll och skämma bort dem hela tiden.

Inte vet jag, men så här i efterhand förstår jag väl att hon behandlade mig som en liten guldklimp...haha. Vi spenderade många dagar tillsammans. Hon sydde dräkter åt mig, beställde handväskor i krokodilskinn, skor i krodkodilskinn, visade mig hur man dansar "charleston"( självklart var det vår hemlighet, jag skulle absolut inte tala om för ngn att farmor kunde dansa charleston..)

Ett av de starkaste minnena jag har är iaf när vi skall ta farväl av varandra på en iskall perrong (annars flög jag mest, alldeles ensam, men det var inget konstigt) mitt i iskall vinter.

Vi kramar om varandra och eftersom jag inte når så långt upp, hamnar mitt ansikte mitt i någonstans. Hon står där i en minkpäls, som jag älskade (hon hade ganska många) och doftar så underbart av hennes parfym. Just den där blandningen, iskall vinter, snöflingor som dalar ned, minkpäls och "Worth". Undrar om det var ngt där som utlöste min passion för dofter och smaker? Har ingen aning, men ett härligt minne är det iaf.

Nyklippt

Sisådärja, nu är man nyfriserad och fin.

Det känns som om jag kravlade mig ut ur mitt bo och kröp in på närmaste salong som såg trevlig ut. Jag är ju så sjuk, ni vet. förkylning/influensa/näradöden/eller vad det nu är.

Jag upplevde det som första klassens behandling. Det tog väl ett apr timmar. De talade om alla dessa hemska förkylningar som går nu, och jag låtsades lika förfärad som de, över att människor som är sjuka springer på stan, i stället för att ligga hemma tills de inte smittar oskyldiga längre.
Jag måste till mitt försvar säga att jag omöjligt kan smitta ngn nu, efter två veckor. Men ändå. Man kände sig lite skyldig. Men, ni som läst här, vet att jag inte stod ut längre, var tvungen att bli nyfriserad.

Vidare talade vi om London, Kensington närmare bestämt, och om Gotland, som hör och häpna, den ena av frisörskorna aldrig varit på! Å, ett ypperligt tillfälle för mig att få berätta om Rosornas Ö, hur mysigt det kan vara där vintertid, med alla fina restauranter etc etc.

Efter det gick ajg ut och handlade lite skrot och korn, närmare bestämt ett par fina tenn-fat och ljus och några blommor.

Sen hände ngt mkt mkt märkligt. ajg sprang på en mkt kär vän, som högt och ljudligt ropade på mig: Blyyyygisen! Åååå, vad har du gjort? har du färgat håret? Ååå...du du du är sååå vacker!

Nejnej, jag har ...bara klippt mig litegrann, sade jag, totalt överrumplad av denna kärleksförklaring. Personen i fråga hade nu fått tårar i ögonen också. Jag fattade ingenting.

Iaf, när jag kom började ljuset gå upp för mig. undrar just hur saggig jag sett ut den senaste tiden. Personen behandlade mig som om jag var återuppstånden från de döda, så glad alltså.

Herregud. Dags att rycka upp sig.

Måndag

O sweet Lord, en sådan helg jag haft. Känner mig alldeles utmattad. Så till den milda grad att jag var tvungen att dra ut tfn-jacket igår kväll för att vara säker på att itne bli väckt mitt i natten. Jag har varit i hemmets lugna vrå eftersom jag är så himla sjuk, men maken till dramatisk helg, som jag uppfattat den, får man nog leta efter. Har setat i tfn i timmar, med vänninor. Ibland undrar jag vad det är för ena suputer man har i sin bekanstskapskrets eg. Och hur orkar de?

I fredags skulle några ha tjejmiddag, men som en liten knorr på partyt, hade de hyrt hem en frisör, så alla skulle minsann bli fina i håret. Jag ville prompt ha hem honom till mig också, men si, den gick inte. Snablarns mobbare. Iaf, frisören var tvungen att komma hem till dem på lördag f.m. också, ty de hade visst blivit lite väl runda under fötterna, och kände visst för att gå ut på stan.
På lördag f.m. sitter jag med dem i tfn, hör hur de tjoar och tjimmar, samtidigt som jag försöker få dem att skicka hem frisören till mig också. Men, det var omöjligt. Det var nästan omöjligt att överhuvudtaget konversera med dem. Jag fattar inte hur frisören stod ut. Idag skall jag iaf försöka masa mig iväg till en salong och få lite skön behandling jag med. Jag drömde t.o.m. om att jag klippte mig, sån pass längtan väckte de i mig, mina väninnor. Eller, avund.

Jag har iaf fått så mkt skvaller tilldelat mig denna helgen, mkt mer än vad jag mäktar med.
Det var därför jag var tvungen att dra ut tfn-jacket. Då har det gått långt.

Nu kan jag omöjligt skriva exakt vad här, men ni förstår ju antagligen känslan ändå.

Som en kontrast till deras vilda leverne, skall jag åka och titta på garner i morgon. Hahahaha...jag skall ju sticka mig några sköna sjalar denna vinter, hade jag tänkt. Tända en brasa, se på "Landet Runt", sticka och sticka.

Men visst, några små sköna utgångar lär det självklart bli även för mig, även om jag föredrar att sitta under korkeken....och dooooofta på blommorna.

På återhörande.

Mr. Tönt is calling

Mr. Tönt ringde några ggr i veckan, igår och nu på förmiddagen.

Han hade kunnat vara allt annat än en tönt, om det inte var för att:

1. Senast vi var ute och åt, slöt en väninna upp när vi tog ett glas vin ngnstans här i stan. Hon var tvungen att gå på damrummet, och nu föll det sig så att det var jag också. Så, vi går samtidigt. Jag kommer tillbaka först. Då säger Mr. Tönt: Nå??? Passerade jag nålsögat?

Jag kunde knappt tro mina öron, men anade att han var övertygad om att vi diskuterat honom på damrummet. Vilket vi definitivt inte gjort. Så jag sade: Snälla du, jag vet vad du tror, men lyssna här: vi har varit på damrummet, och vi har inte talat om dig. Och om du undrar så gillar jag dig och hon verkar gilla dig.
Min mobil ringer några ggr under kvällen ( inte konstigt, det gör den jämt, vilket han var väl insatt i), men efter varje gång frågar han: Jaha....vem var det där då???? Så, det blir lite för tjatigt, minst sagt.

2. Vi skall ses efter jobbet på en drink, innan vi går på Operan. Helvetes trista kväll. Det första han säger är: "Har du favoritkostymen på dig ikväll?"
Alltså, hans osäkerhet är inte direkt sexig. Men, jag hade överseende med hans nervositet, så jag försökte förklara: Dear one, detta är ingen kostym! Och du har inte sett den här kavajen förut.
Men alltså, det hade ju varit klart roligare om han sade: "Heeeeej! Herregud, lika dashing, som vanligt." Eller ngt sånt. Sen spelade det ingen roll om han försökte göra det senare, jag tyckte han var direkt plump och avtändande. Sen verkade jag mer insatt i Operan vi såg, men strunt samma. Han satt väl bara och tänkte på en enda sak, men så skulle det definitivt inte bli den här kvällen heller. förbannade urtrista tönt.

3. Innan resa till USA, frågar han om jag skulle vilja ha ngn liten påse från Tiffanys. Alltså, vid det här laget kände jag honom tillräckligt, så "en liten påse", betydde nog precis det. En tom liten påse. Jätterolig typ. Fantastisk humor.
"Det skulle vara fantastiskt" sa jag. Man vet ju aldrig. Jag kunde ju ge honom en sista chans.
Väl hemma igen, ringer han och har beställt bord för middag. "du tar med dig ditt fantastiska leende, så tar jag med presenterna", säger tölpen. Jaha, tänkte jag. En sista gång, sen får det vara nog. Uppvisar han en endaste tendens till kontroll-behov, är det ajöss och goodbye! Nu vill jag inte nämna några restauranter, men kvällen var förfärlig. Jag hade såklart mitt fina leende på mig, men tro inte att han halade fram en endaste present. Inte ens en tom påse från Tiffanys. Vi satt på varsin sida om ett bord. Jag var tvungen att böja mig framåt när han talade, försökte visa intresse, men jag var såååå långt därifrån i tankarna som man bara kan vara. Det var på vippen att han skulle åka med mig till London och vara kattvakt åt en släktings katt. Thank the good Lord att vi aldrig gjorde det! Vi åt middag, och sade tack och hej. Några veckors dejtande, och han lyckas klämma ur sig så många dumheter på så kort tid.

Annars hade han kunnat vara en riktigt rolig en. Kul humor, kunde konsten att berätta anekdoter, vi hade såklart gemensamma bekanta, och gemensamma grundvärderingar.

Då undrar man verkligen vad han vill nu. Tur att jag är förkyld och absolut inte kan ränna ute på stan i det här tillståndet.
Jävla tölp, om ni ursäktar språket.

Personal Lojal

Ja, vad skall man annars kalla kassa-killen på mitt lokala ICA, som trots sina blott tjugo-någonting, redan insett saker o ting.

Jag handlade några blommor, men kunde inte hitta de där särskilda "blom-påsar" i brunt papp (förvillande lika "vanliga papperskassar"), som är en slags service ICA har, antar jag, helt enkelt till för oss kunder att stoppa våra nyinhandlade blomster i, behändigt och bra.

Jag: Ursäkta, Jag hittar inga blompåsar...

Det unga kassabiträdet: Nej, vi har slutat med dem, för kunderna fuskade och tog sådana och packade sina varor i, istället för att köpa papperspåsar.

// hahahaha...jag blev alldeles paff, och skrattade lite sådär, småpratade färdigt med honom innan jag gick hem.
Men alltså, tänk vilken lojal personal! hahahahaah.."Kunderna fuskade"...gud vad jag skrattar åt det där.

Feber-dravel

Här sitter jag i min gamla Paloma Picasso-morgonrock, en knallblå historia med gula månar och stjärnor, eller vad det nu är för ngt. Inte inhandlad i Cannes, som man skulle kunna tro, utan i el Stockholmo. Nä...vänta nu...i Chicago, tror jag det var. Hur som helst, här sitter jag och dricker kaffe och låtsas som jag inte har feber. Har dragits med en fruktansvärd förkylning snart en vecka, och jag har inte tid med det. Jag vill ut på stan, träffa mina vänner, gå till frissan, gå till gymmet, planera middagar med goda vänner, ajg blir tokig av att känna mig helt sänkt av denna förkylning.

Nåväl. Jag har ju iaf tid att inventera min höstgarderob, och kan konstatera: Jag ångrar inte att jag gav bort min klassiska cashmere-kappa från I Blües för ett tag sedan. Nääääääääääädå.
Jag ser fram emot att få köpa en ny, men kanske från Karen Millen-butiken istället. Ngt höstigt och fint. Skulle egentligen vilja ha en tweedkappa, som ser lite för stor ut. Hm...Sen är det alltid kul att hitta hattar som passar till. Jag börjar bli lite trött på min fula som jag dragits med i flera år nu. Usch usch. Hade det varit en fin joddlarhatt från Tyrolen skulle ajg kunna burit den med stolthet, men nu är det ju bara en simpel vanlig hatt från ngn butik. Dags att byta. En stickad mössa kan ju vara fint. En löööööst hängade sådan, ingen Fred Perry-luva hahahahhahaa. Nej, en från Dagmar skulle vara trevligt.

Ja, så här sitter jag och funderar och hoppas på att febern försvinner snart.

Nu önskar jag er alla en fröjdefull helg.

Tbe?

Godmiddag.

Det har visst passerat några dagar sen jag skrev senast, så tillåt mig:

Allt är väl med mig, förutom att jag var tvungen att ringa min läkare och be denne ta några blodprov på mig. Jag var lite rädd att jag gått och fått tbe på äldre dar. Jag fann ofta att jag glömde saker och ting, och nu är det inte så att jag glömde småsaker, utan jag glömde faktiskt saker av vikt. Tycker jag. Exempel: Glömde bort att jag faktiskt har två bilar, trodde jag bara hade en. Trodde att jag glömt min Rolex (en jättefin fejk sådan) på båten, men icke. Den låg på bordet bredvid sängen. Glömde bort en släkt-träf i somras. Ser illa ut. ja, sådär höll det på, och jag var ganska säker på att det var tbe jag fått, menar, då hade man ju iaf en diagnos på min glömska. Men nej, jag var frisk som en nötkärna. så lång allt väl då. Känner mig iaf ganska glömsk, men min läkare trodde det berodde på stress, och det är nog tyvärr inte så otroligt att det kan vara det, men nu har jag iaf bestämt mig för att ta det lite lugnt ett tag framöver.

Blev påmind om min glömska idag när jag letade efter saffran, det skall vara "äkta spansk saffran" fr. "Délices de Gascogne", D-holm, och jag bara veeeeeeet ju att jag har några burkar á 1 gr. i skåpen.
Man måste ju ha saffran när man skall göra en kaka som jag tänkt göra till en middag ikväll, nämligen.

Efter lite stökande bland alla specerier, fann jag till slut några burkar( skam den som ger sig) och även en klocka som jag tydligen lagt där.
Antagligen ahr jag tänkt ngt i stil med " bäst lägga klockan här så jag inte glömmer lämna in den på service".

Nä, jag måste nog få lite bättre ordning på saker o ting, och kanske ta lite semester en lååååååång tid framöver.

Ha det så skönt nu allesammans, och glöm inte bort att ha lite roligt också!

Torsdag, säger de.

Hej igen, kära läsare.

Jag som välkomnade hösten så, saknar redan sommaren ännu mer. Så typiskt. Men, nu är den här, och det är bara att börja räkna in vemodet. Höst för mig betyder säsong på Dramaten, Operan och kanske något mer man hinner och har lust att klämma in.

Snygg-Lars, han är för länge sedan avpolleterad. Jag orkade bara inte sitta och vänta på att han skulle våga ta sig inkognito till Stockholm.

Jag orkar inte ens höra hans fjantiga röst längre haha..

Nej, nu är det hög tid att göra något vettigt av återstoden av denna vackra torsdag.

På återseende.

Inte kul!!

Jag hade ett litet ärende att uträtta idag, där jag var tvungen att åka vår kära Roslagsbana. Det var längesedan jag gjorde det, för där slängde jag mig ned på sätet-OCH HÖLL PÅ ATT BRYTA RYGGEN MITT ITU! AJJ, råkade jag utbrista lite väl högt, men det var svårt att låta bli, så ont som det gjorde. Alltså, sätt ut varnings-skyltar, tack!Att hoppas på bekväma säten är väl att ta i..... Nåväl, nu är jag Såklart på gott humör igen, det gick över ganska snabbt, om jag får säga det själv....Ja, ha det så gott alla ni som kämpar på i vardagen, som vi alla gör.

Att flytta eller inte

Hela söndagen tillbringades i gott sällskap ute i friska luften. Det var som om sommaren ville säga att den inte alls var slut, tror det var en av de varmaste dagarna denna sommar i alla fall. Typiskt då att man var upptagen, och inte kunde slänga av sig kläderna, eller sticka ut på sjön. Iaf, min väninna och hennes man har sedan ett par år tillbaka bott ungefär där jag bor, alltså 'flyttat hem' från Schweiz, och hon och jag började tala om just det fenomenet, eller problematiken. Min kusin har också flyttat hem från SydAfrika, men deras barn känner sig absolut inte hemma i Stockholm, de vill bara tillbaka. Hon och jag jämförde för- och nack-delar med att flytta runt lite. Ja, det är inte lätt att vara människa iaf, så mycket kunde vi konstatera. Sen diskuterade vi sommarens stora böcker, som jag givetvis inte läst, har ej orkat. Och då talar vi alltså Stieg Larsson, och ingen annan. Ja, det märks att hösten drar igång för min del nu, almanackan som varit så vit och ren, blir mer och mer fylld, ju längre in vi kommer på hösten. Min strategi för att ha så roligt som möjligt, blir att försöka hålla stenhårt på lediga helger, många turer till Lappland, eller vilken ödemark som helst. Förlåt, menar alltså i en god mening, som väl alla förstod. Nu är det visst hög tid att plocka svamp också, och även om jag inte själv äter det, uppskattar jag att komma ut i skog och mark. Man kan ju alltid ge bort lite torkade svampar i present, om inte annat. Kram och glöm inte bort att se till att njuta av livet. Som min hemvändande väninna och jag så klokt konstaterade, efter att ha sett en film där personen inte förstått att hon var död: tänk om man går runt dagarna i ända, och inte riktigt förstår att detta är LIVET! På det skålade vi i champagne, och lovade varandra att rycka upp oss själva. Kram.

Fredag igen

Klev som vanligt ut på täppan med morgonkaffet i ena handen och skulle kolla om jag fått min älskade SvD, men hej och hå- jag höll på att blåsa omkull! Tur att man inte sover i en liten klänning, då hade jag gjort en härlig ' marilyn monroe' där, hade definitivt inte varit kul. Nåväl. Skönt att det äntligen börjar bli höst, tänkte jag och började rota fram hederliga tweed-dräkter och började drömma om alla snygga stövlar jag har, men som jag knappt använt. Jag har redan bestämt mig för en ny kappa, men vill inte säga från vilken butik, men den skall jag bära med ett brett bälte i midjan. Okej okej, jag skall först suga musten ur det sista av denna sommar så gott det går. Fick för övrigt en rolig film från min födelsedag, där jag kör vattenscooter, grejen är den att jag var så vansinnigt arg över något, och jag blir eller visar ej så tydligt det alls ofta, men oj oj, där smattrar jag på som den värsta italienskan hi hi! Jag har avkrävt löften om att den aldrig ska dyka upp på något annat ställe, det hoppas jag verkligen. Okej, nu önskar jag er alla en trevlig fredagskväll, där ni njuter av de sista sommarkvällarna.

Fredag igen

Klev som vanligt ut på täppan med morgonkaffet i ena handen och skulle kolla om jag fått min älskade SvD, men hej och hå- jag höll på att blåsa omkull! Tur att man inte sover i en liten klänning, då hade jag gjort en härlig ' marilyn monroe' där, hade definitivt inte varit kul. Nåväl. Skönt att det äntligen börjar bli höst, tänkte jag och började rota fram hederliga tweed-dräkter och började drömma om alla snygga stövlar jag har, men som jag knappt använt. Jag har redan bestämt mig för en ny kappa, men vill inte säga från vilken butik, men den skall jag bära med ett brett bälte i midjan. Okej okej, jag skall först suga musten ur det sista av denna sommar så gott det går. Fick för övrigt en rolig film från min födelsedag, där jag kör vattenscooter, grejen är den att jag var så vansinnigt arg över något, och jag blir eller visar ej så tydligt det alls ofta, men oj oj, där smattrar jag på som den värsta italienskan hi hi! Jag har avkrävt löften om att den aldrig ska dyka upp på något annat ställe, det hoppas jag verkligen. Okej, nu önskar jag er alla en trevlig fredagskväll, där ni njuter av de sista sommarkvällarna.

The King v/s Surströmming

Veckan min artar sig till att bli en riktig kvalitetsvecka. Väninnan, hon som skall gifta sig nästa sommar, och jag är stora Elvis-fan, och vi har beslutat oss för att ta ett glas champagne till hans ära ikväll, ty det är idag exakt trettio år sedan han så sorgligt och alltför tidigt dog. Men sen, gott folk, har vi ju äntligen vår efterlängtade surströmmingspremiär i dag! Haha... Jag drar mig till minnes när jag skulle bjuda ett engelskt par på denna vår svenska delikatess. Jag var livrädd att burken skulle explodera på flyget, jag skulle bli stämplad som terrorist etc... De bodde nämligen i Marbella, och var goda vänner. För att göra denna dråpliga afton till en kort historia, avslutar jag här med damen i husets kommentar..Hon höll på att storkna, men fick till slut fram, hur ohövlig hon än antagligen kände sig:I..I..I couldnt even give this to my dogs! Haha... Well..edu är iaf gott tycker jag! Hälsningar till er alla!

The King v/s Surströmming

Veckan min artar sig till att bli en riktig kvalitetsvecka. Väninnan, hon som skall gifta sig nästa sommar, och jag är stora Elvis-fan, och vi har beslutat oss för att ta ett glas champagne till hans ära ikväll, ty det är idag exakt trettio år sedan han så sorgligt och alltför tidigt dog. Men sen, gott folk, har vi ju äntligen vår efterlängtade surströmmingspremiär i dag! Haha... Jag drar mig till minnes när jag skulle bjuda ett engelskt par på denna vår svenska delikatess. Jag var livrädd att burken skulle explodera på flyget, jag skulle bli stämplad som terrorist etc... De bodde nämligen i Marbella, och var goda vänner. För att göra denna dråpliga afton till en kort historia, avslutar jag här med damen i husets kommentar..Hon höll på att storkna, men fick till slut fram, hur ohövlig hon än antagligen kände sig:I..I..I couldnt even give this to my dogs! Haha... Well..edu är iaf gott tycker jag! Hälsningar till er alla!

Underbar afton

Här kommer man hem, tittar till blommor och post och ser efter om grannarna håller sig i skinnet, eller om de vattnat sig helt fördärvade, men nej, de ska grilla. Vad ovanligt. Slänger mig i soffan och upptäcker till min stora glädje att ikväll, då måste gudarna vara med mig. Först 'minnenas television" m Ulla Billqvist. Behövs ju inga ord. Och sen, mitt älskade ' Morden i Midsomer" Å..ibland behövs det inte mer än så för att dagen skall kännas komplett. Många snälla hälsningar till er alla. Kram.

Queen for one day

Ligger just nu i en vik någonstans i vår vackra skärgård, som just nu visar sig från sin allra bästa sida. Jag fyllde år igår, och blev kidnappad av några vänner. Vi drog ut till Lidingö, och jag kan ju bara inte berätta allt, men när vi så småningom kom ut på sjön, och ännu en flaska champagne korkades upp, ställde sig alla upp och sjöng en låt för mig, de hade gjort om texten haha. Gamla hederlige Howard Jones fick låna ut sin låt 'king for one day', de sjöng då som rubriken visar istället. De hade till och med döpt en liten sak till mitt namn haha. Jag dör vad gulliga galna roliga vänner man har! Ja, annars är allt som vanligt, och jag återkommer senare. Stor kram till alla glada där ute!

Queen for one day

Ligger just nu i en vik någonstans i vår vackra skärgård, som just nu visar sig från sin allra bästa sida. Jag fyllde år igår, och blev kidnappad av några vänner. Vi drog ut till Lidingö, och jag kan ju bara inte berätta allt, men när vi så småningom kom ut på sjön, och ännu en flaska champagne korkades upp, ställde sig alla upp och sjöng en låt för mig, de hade gjort om texten haha. Gamla hederlige Howard Jones fick låna ut sin låt 'king for one day', de sjöng då som rubriken visar istället. De hade till och med döpt en liten sak till mitt namn haha. Jag dör vad gulliga galna roliga vänner man har! Ja, annars är allt som vanligt, och jag återkommer senare. Stor kram till alla glada där ute!

le crabe rouge

Herre jösses, jag har varit en smula avskärmad från omvärlden några dagar, förutom samtal med en viss person dåra. Iaf, det är ju tur man svarar i telefonen när det ringer. Hade totalt glömt bort att det är så kallad kräftskiva ikväll. Hos mig. Tur jag tog mitt sedvanliga morgondopp i morse, nu gäller det bara att ila till närmsta fiskhandlare, eller ica, blir väl både och. Herre jösses säger jag bara. På återseende gott folk. Er tillgivna Blygis.

le crabe rouge

Herre jösses, jag har varit en smula avskärmad från omvärlden några dagar, förutom samtal med en viss person dåra. Iaf, det är ju tur man svarar i telefonen när det ringer. Hade totalt glömt bort att det är så kallad kräftskiva ikväll. Hos mig. Tur jag tog mitt sedvanliga morgondopp i morse, nu gäller det bara att ila till närmsta fiskhandlare, eller ica, blir väl både och. Herre jösses säger jag bara. På återseende gott folk. Er tillgivna Blygis.

Riktigt usla köp

Jag tänker ibland på dessa dumma köp man gjort ibland, kanske dåliga affärer eller helt enkelt riktigt usla köp. För ett på veckor sedan köpte jag en mascara- Lancôme 'Fatale". O good lord! En värdelös gummi-borste, som drar med sig så mycket mascara upp att det blir totalt omöjligt att sminka sig, och gå ut på stan med värdigheten i behåll. Jag undrar om det är någon i hela världen som knäckt koden hur den skall användas. Detta är ett dåligt köp, enligt vad jag tycker, ett sånt som får plats i handväskan. kanske jag återkommer med fler exempel senare, såna som är av lite större dignitet. Men den här mascaran förbryllar mig...

Riktigt usla köp

Jag tänker ibland på dessa dumma köp man gjort ibland, kanske dåliga affärer eller helt enkelt riktigt usla köp. För ett på veckor sedan köpte jag en mascara- Lancôme 'Fatale". O good lord! En värdelös gummi-borste, som drar med sig så mycket mascara upp att det blir totalt omöjligt att sminka sig, och gå ut på stan med värdigheten i behåll. Jag undrar om det är någon i hela världen som knäckt koden hur den skall användas. Detta är ett dåligt köp, enligt vad jag tycker, ett sånt som får plats i handväskan. kanske jag återkommer med fler exempel senare, såna som är av lite större dignitet. Men den här mascaran förbryllar mig...

Plikten framför allt...

Jag fick ett, beroende på hur man ser det, mycket spännande telefonsamtal i dreags. Det skulle innebära att 'snygg-Lars' och jag skulle åka iväg i slutet av veckan och vara så illa tvungna att bo för oss själva i ett hus några dagar. Vi måste fysiskt närvara på ett jobb, men vi har varsitt intresse i det. Haha. Ni får ursäkta att jag skriver luddigt, men i mina ögon finns ingen anledning att berätta mer på min så kallade blogg. Idag kom advokaten tillbaka från sin korta semester, och det brinner i knutarna för många nu, så vi får se hur det blir med snygg-Lars och allt. I annat fall har vi sagt att vi drar iväg långt bort på en egen liten weekend, där man kan vara totalt anonym. Haha. Vi får väl se.

Bra dag

Jaha, saker och ting börjar ordna sig. det har varit några svajiga veckor, minst sagt, men nu börjar det äntligen hända lite. Vet, ni förstår ju inte vad jag talar om, men det räcker väl med att veta att nu börjar det ordna sig ändå. Till slut. Vilken resa! Snygg-Lars däremot, verkar vara alldeles för rädd för sin arbetsgivare dock, så det blir inte mycket till konversation där inte. Bah! Eller så är han inte intresserad av mig, vem vet? Haha. Allt talar dock emot det sista och mer för det första alternativet. Ja ja. Han har ärenden till sverige, och hans arbetsgivare har ju skickat fram honom förr, så det blir kanske fler inlägg om det här, vi får se. För övrigt kan jag hälsa till PL att MILF står väl för 'Morgondaskare I Ljuv Fägring'? Ha en fortsatt skön dag, kära stockholmare och alla andra. Kram!

Barn säger de mest fantastiska saker

Sagt av tioårig flicka, vid åsyn av Triumph-BH: Åh! Har du en 'Rolex-BH'? Antagligen bara vi flickor som kan skratta åt detta, men kolla kronan hos dem båda. Väldigt lika. Haha.

Snygg-Lars (som i ICA-reklamen, ni vet...hehe)

Å, jag kan inte låta bli att le i smyg vid tanken på en viss person av det motsatta könet. Han är bara fööööör rolig. Han har känt till mig, tydligen, i ca fjorton år, har talat med mig i telefonen, tydligen, flera flera gånger, men vi sågs för första gången i somras. jag blev lite överumplad, kan man säga. hehe....
Jag hade förväntat mig ett tvättäkta gubbhelvete, någon jag bara var tvungen att sätta på plats direkt. Men, det visade sig vara en kul och civiliserad man framför mig....hihi.


men ååååååååååååååååå så blyg och trög han är, jag döööööööööööör.



Well, jag hoppas jag får anledning att återkomma i ämnet....hhahaha...

Humaniora versus teknisk

ja hörreni..... Hoppas att ni har det bra och ser till att ni har roligt. Själv har jag setat( ja, vi säger så här i
upland, vi säger inte suttit, vad jag vet..... )och diskuterat med en av världens tio snyggaste killar om huruvida han är en humanist eller ej. Menar, han studerar ekonomi på ett av världens finaste universitet, men han drömmer om att bygga ett barnsjukhus i något U-land. Fin kombo det där, inte sant?







//jag omfamnar er...

Tonight Im Yours..

..ska jag nog inte sjunga i örat på min blind date, men lite spännande är det. Min väninna och hennes blivande man ringde nyss och sade att de ordnat en blind date till mig i morgon till Roddans konsert. Ha ha ha de är för söta! De passar på ibland, de små liven. Hon vet att jag inte är hemma mycket, och att jag ska resa snart igen. man blir lite rörd över deras omtänksamhet över en. Och jag, jag tycker det ska bli riktigt roligt, det är ju huvudsaken. Hej hopp!

Karaktärstest

Å hej och hå en sån sommar.
Tiden springer iväg, håret blir risigare och jag kämpar med min karaktär.
Jag har aldrig varit en sån som tänker "ååå, snart börjar rean, då skall jag handla", det har aldrig blivit av bara, men häromdagen fick jag en upplevelse som höll på att ta knäcken av mig. Alltså, det är sant.

Glad i hågen och somriga gick vi på stan. De vanliga butikerna, spelar väl ingen större roll vilka jag talar om, ni fattar ändå.
Det började med en skobutik. Hon provar och provar, och jag avböjer vänligt med ursäkten att "jag har köpstopp". Det kändes lite konstigt att uttala den meningen, men eftersom jag aldrig tidigare uttalat den frasen, så var det liksom inte särskilt laddat eller något. Tills innebörden sakta men säkert började sjunka in i min kropp och medvetande.
"KööööööpSTOPP" Smaka själva på ordet. "köööööööp" är mjukt och inbjudande, medans "stopp" låter så hurtfriskt och hånande och definitivt; lyser illrött och ilskt.

Det slutade faktiskt med att jag låg på en soffa i en butik och fläktade mig med "modet för hösten-07", blev tröstad av några mycket vänliga butiksbiträden, fick kaffe och låna damrummet etc. Det var en pärs som heter duga. My version of "Stockholm Marathon", och jag gjorde det!

Vid stängningsdags fick jag en liten kick, ny energi.Medans min väninna betalade sina plagg och tackade för sina fynd genom att bedyra hur glad hon var, kände jag hur hoppet och styrkan åter kom till mig, och ett leende spred sig från öra till öra.

"Jag är också glaaaaaaaaaaad", hörde jag mig själv säga, med nytt självförtroende. Reste mig sakta upp ur soffan där jag legat som en sjukling. Jag var stolt som en tupp över att jag faktiskt inte spenderat en enda krona på REA-fynd den dagen.

Herregud. Jag klarade det!
Mm...Blir en liten stjärna i min bok, det är ett som är sant.


Ha en fortsatt skön sommar!

Out of Africa

Till minne av min älskade XX.
Din "T".

Mercy on me... Christina Aguilera... Lost

O good Lord..Den här sången har jag spelat om och om igen denna vår.

Kram alla.

Brideshead - Boys will be boys

Brideshead Revisited with All of My Heart

If Tomorrow Comes Sidney Sheldon Intro

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Tänt var det här

Tänk vad konstigt allting ändå är. Vissa personer, inga namn nämnda, träffar en kille, går och köper ett hus, utan att han ens sett det, för att de ska bo i det. Detta efter de varit tillsammans ett par månader. Det säger klick ganska fort för en del. Själv skulle jag säga att det låter mer som 'KLONK', järnridån gick ned. Jag tyckte det var coolt gjort först av alla, men sen har jag börjat tycka det låter lite desperat. Löjligt egentligen, vad ska man gå runt och tycka en massa saker om vad andra gör för? Undrar just vad andra tycker och tänker om mig egentligen? Tror de undrar varför jag är singel. Menar, med mitt utseende och vinnande sätt är det nog ett mysterium för många.

Sol ute sol inne

Ja, vad gör man när är sur och irriterad? Just precis, man går ut och shoppar. ( om man kan och orkar) Stötte till min stora glädje på den galna konstnärinnan på en skoaffär som stod och ropade mitt namn lite väl högt där inne, viftandes med armarna. Hm, kul att träffa henne, undrade just hur det var med henne. Hon såg ovanligt fräsch ut, men hm, hon viskade till mig och undrade om det syntes på henne att hon hade tagit ett glas vin till lunchen. Plus att de hade varit på sjön hela helgen, hon och hennes make. Absolut inte, svarade jag sanningsenligt. Hennes man däremot såg lite sliten ut. Satt på en pall och stönade och stånkade. Till slut sade han: Näe, jag klarar inte av den här kvinnliga genen, jag går iväg och väntar du-vet-var. Pfffft......killar killar....veklingar. Jag blev iaf genast på bättre humör av att träffa henne och hittade turligt nog ett par söta skor. Prickigt är kvinnligt, mkt sött. Kil-klackar. Blir säkert bra till ngt ngn gång. Hon hade några par och när vi skulle betala bad biträdet henne (haha, biträdet kunde ju inte veta vem hon var) att "Skriva sin autograf". - Hm nejnej, ska du sälja det här papperet dyrt, eller vad? Nejnej, det räcker med tfn nummer lr vad hon nu sade. Jag kom då att tänka på vad det stod i mitt sex-astro och horoskop i gårdagens Expressen( jamen, det var ju därför man köpte tidningen, visst alla?). Det stod om lejonet, bl. a: "Uppblåst". Hahaha, må så vara, men där ligger man nog i lä iaf...hehe.

Skönt, snart är ännu en måndag avklarad och mitt humör lyser ikapp med solen, precis som jag älskar att ha det!

På återseende alla!

Killar är supersöta

I alla fall en del.

Hehe.

Sköna soliga dagar...

Sommaren närmar sig med stormsteg, det är bedårande vackert ute. Jag går långa kvällspromenader och plockar in några syrenkvistar då och då. Jag är ju en sucker for doftljus, och tydligen skall det finnas några med syrendoft nu, antagligen köper jag väl några sådana då. Japp, jag tänder ljus även sommartid. Gör inte alla det? Jag har svårt att sitta till bords utan tända ljus, bara en sån sak. Egentligen tycker jag bäst om vanliga enkla vita, eller stora blockljus, men även värmeljus går bra. Levande eld, det är huvudsaken. Liv liv....Även bubblor i champagne är liv och därmed vackert. Sen är det ngt med Stockholm och dess brist på parkeringsplatser. Tydligen har ALLA som bor i stan bil nuförtiden, men inte har de garageplats, nej, utan står ute på gatan. Tänk om man har bråttom in till ngn, och inte hittar parkeringsplats tillräckligt fort. Vad gör man då? Så, jag väntar på bilar med utfällbara långa ben, så att man helt enkelt sonika kan ställa sig ovanför ngn bil som står där man själv vill parkera. Ja, dessa bekymmer man har. Tills de bilarna kommer får jag väl snurra runt runt, varv efter varv. Ha en fortsatt skön vecka alla! /"B"

Fade to grey

Ja...inte vet jag vad jag skall skriva.

Idag har jag iaf lyssnat på P1, ngt jag kan rekommendera alla som har en tänkande hjärna att göra, eller att komma ihåg att göra. "Jag hatar min handväska", skriven av en kvinna bosatt i N.Y., tror jag, översatt av en svenska och mkt bra berättat av ngn annan. Alltså, ni får väl googla eller vad ni gör, men det var riktigt roligt. Kanske man skall ha prenumererat på "the New Yorker", eller vara lite berest för att kunna sätta sig in, men jag tror det räcker med att vara av det kvinnliga könet. mkt givande. Perfekt att lyssna på medans man gör lite annat.

Efter det ännu ett kvalitetsprogram (absolut inte ironisk), nämligen .....nä,nu minns ajg inte, men ungefär "Stockholm under 1700-talet". Ooooooo.....jag får gåshud. De som känner mig vet att jag satt med öron som badkar.

Ja...dagarna rullar på.

Ja, just det. Det privata. Ja.......haha. Jag går på gym, köper blommor, lagar mat. Precis som alla andra.

Ha nu en skön kväll, och glöm inte bort att krama era nära och kära.

PS. Dagens låt-tips blir Visage- Fade to Grey


Återkommer.

Enough!!!!!!!!!!!!!

Sitter och dricker kaffe och äter blå vindruvor. Varför jag berättar det kan man ju verkligen undra, men ja, här sitter jag och försöker känna/hitta inspiration till att köra hundra mil idag. Hem till vaddå? Sen har jag visst en tid hos tandläkaren, för "kontroll av blekning". O My....jag har ju inte ens hunnit börja med det...
Häromdagen, närmare bestämt i lördags, kom jag hem till Sthlm och köper Expressen, men vad möts man av? Ni som köpte tidningen den dagen, vet vad jag menar. Där står en förvirrad tönt bland banankartonger och är på väg att flytta ut ur det av hennes numera häktade pojkvän hyrda huset, in till stan, minsann, och out of the blue får vi veta att nu gör den senaste operationen inte ont längre, så som den gjorde när hon var nyopererad.

FAn, jag lackade ur. Ringde upp tidningen, presenterade mig med hela mitt namn, hahahaha (var liiiite orolig att det skulle stå om det sen, men i så fall skulle jag bara sträcka på mig, sa en som jag anförtodde detta mitt utbrott till), och vi talade i en halvtimma, eller lite mer. Han bara skrattade, vi satt och skrattade båda två. Personen höll med mig, såklart.
Jag tyckte verkligen inte att det var motiverat alls att vara så oförskämda mot svenska folket, att fläka ut dessa förvirrade människors tillvaro till oss. "Det är som när man kommer in på ett köpcentrum, och det spelas en viss musik, lite för högt. Det är verkligen osmakligt och oförskämt mot oss"! Jag kan inte nog uttrycka min avsmak för dessa "artiklar".

Tyvärr tyvärr var reportern som skrivit artikeln dessutom sjuk den dagen, och det var ingen prao, som jag trodde.

Alltså, säg mig: VEM vill veta om dem två???? Jag frågade om det möjligen var frkn själv som ringde och bad dem komma och titta om de kunde hitta ngt nytt att skriva om, menar, tanken är väl inte helt onaturlig.

Det sorgliga var att personen jag talade med trodde på fullt allvar att "sånt säljer". JAAAAA, om det handlar om personer med lite schvung i, lite karaktär och delikata problem, sånt är ju faktiskt spännande. Men hos dessa två förvirrade stolleprov finns ju ......ingenting.

Eller är det ngt jag inte vet? Ngt jag missat?

Snart hemma igen.......

O, en sån galen dag.
Och vad de tjatar på radion om första maj. Jag blir tokig. En gammal dam var i ofs väldigt gullig, hon sade i princip en enda sak: Jag har ONT! ONT!!! Man skall visa sin solidaritet! hahaha...hon var söt den lilla damen, som hade såå ONT! Givetvis klämde hon i med lite Aj Aj mellan ONT också. Jag vet inte vad reportern frågade, men antagligen vad hon gjorde där på torget,varpå hon då som sagt fick ur sig att hon hade ONT !!!! Hennes budskap gick fram till mig, hahahaha..


Igår åt jag en ganska god "löjroms-entré", men matkreatören hade gjort ngn slags rödlöks-timbal, istället för den klassiska finhackade rödlöken, som jag iaf föredrar. Man är en gammal bakåtsträvare, vill ha det som det alltid varit.

Jag känner mig inte lika deppig och ensam som jag gjorde igår, så nu vet ni det.

Jag längtar hem till vår vackra Hufvudstad, och särskilt ser jag fram emot att få träffa en som jag har planerat att laga mat ihop med ngn kväll. Jag har fasan och vildand och allt möjligt i frysen, och praktisk som jag kan vara ibland, tar jag kanske ngt därifrån.

På återseende!

Livet livet..............

Sitter och degar på ett hotell. Är rätt håglös. Visst, vet att man har vissa plikter. Enär INGEN vet vem jag är känns det ändå rätt roligt när man kollar sin mail och får glada tillrop.

Dagarna rullar på..

Vi hörs.


Tack förresten, NALLE och RUSAN och jag vet inte alla som är så himla söta i sina tillrop. Tack.


Kommer igen, I promise.

//"B"

Nothing....

...has been proved

med Dusty Springfield
är också en mkt bra låt...


På återhörande.

Från en lite piggare Blygis....

Jaha, då var det fredag igen. Jag befinner mig långt långt hemifrån, men kommer väl hem på söndag em eller nåt.

Här kommer en bild på ett band som gjort en av världens bästa partylåtar, enligt vad jag tycker...haha!

Ngn som känner igen dem?

Från en trött Blygis........

Ja, var skall jag börja?

Resan gick bra, men jag klev inte över tröskeln till mitt eget hem förrän kl. 22.00, trots att jag var i Sthlm redan vid 13-tiden tror jag...tänka tänka..ja, ngt sånt. Då hade jag övernattat i en kompis lgnht i Sundsvall, jag orkade helt enkelt inte köra hela vägen i ett streck. Ngn måtta får det vara på övermodigheten! Och när jag kom till Sthlm var det så många jag skulle hälsa på och så mkt jag skulle göra, så det tog sina timamr inan jag var hemma.

Iaf, som jag yppat en smula på bloggen, är det lite "rörigt" just nu på vissa fronter ang. en person som opererats för hjärntumör och pga att utgången är extremt oviss etc etc, är det mkt ...tja, vad säger man...gungigt? Svajigt? det är advokater hit o dit, papper hit o dit, det är ännu fler papper på ett annat ställe, det är nog en riktig rysare för en del just nu. Varför jag nämner detta kan man verkligen undra, men jag tror att de flesta personer som läser här kan sätta sig in i ungefär hur, som mitt exempel vill visa, jag har det nu. Det är bitterhet och allt möjligt som kryper fram ur alla vrår, och det är maktfullkomlighet, ändlös kärlek etc etc.

Det är bara att försöka ta det som en erfarenhet, som med allt annat.

Apropå allt detta vill ajg säga att jag är fullt medveten om att jag låter glättig och tjo-och-tjim här på bloggen, men jag har aldrig tagit mig ens två minuter at formulera ett inläg, men kanske det blir ändring. Jag får så mkt av andras bloggar, det har blivit en rutin att "kolal läget" hos dem, så självklart känner jag att jag har en slags skyldighet att åtminstone försöka svara hövligt på t.ex. utmaningar etc. Å andra sidan - jag vet inte.

Vi ses sanrt igen, och tills dess- må så gott. Och så mitt vanliga gamla tjat: Glöm inte bort att krama om era nära och kära!

Natti Gotti,

/B.

Blääääää

Sådärja, då har man en härlig bilresa framför sig på en sisådär tvåhundra mil eller ngt. Eller vad det nu kan vara mellan Lappland och Stockholm. Jag ser verkligen inte fram emot att sitta på vägarna just under påskhelgen, som väl alla vet kallas för "Årets mörkaste trafik-helg" etc etc...

Suck.

Well, jag skall köra försiktigt.


Ha det bra.

Perfect Stranger

O, en sån dag. Min feber verkar ha försvunnit/avtagit, medans min hosta är av det väldigt djupa jobbiga slaget.
Inte blir man på bättre humör av att tänka på bilen, heller, Eller, jo, jag var precis ute i den för att kolla en sak, och passade på att spela en mkt bra låt: Perfect Stranger, med Deep Purple. Ja, jag vet, inte direkt vad jag brukar lyssna på, men den är en av de bästa låtar som finns, och han som sjunger har en sådan där sanslös utstrålning. Eller: hade, inte vet jag. Iaf, jag hade med mig en väninna ut dit, och hon tyckte så mkt om låten att jag såklart gav henne hela skivan. Hade köpt den på väg upp hit, jag behövde lite annat än radion att lyssna på.

Jag passade på att checka några småsaker, och precis när jag står där och fibblar med rattarna på sätena, ringde tfn: Det går 100% ned, Blygisen, väste ngn i mitt öra. Oj oj...jag förbereder mig på en riktig roller-coaster de närmaste dagarna, alltså.

Nu är det dags för mig att knyta mig, och ajg önskar alla kära blogg-läsare en riktigt God Natts sömn.

På återseende.

.

Å, man är så upplyst...

Ibland säger jag så dumma saker.

På påskafton satt jag och dinerade med några goda vänner, och vi kom in på det här med varför vi firar påsk etc, ngt vi säkert inte varit ensamma om att ventilera i dessa dagar, om man säger så.

Jag sade: Ja, alltså, Herr Jesus hängde sig väl ...på ...en fredag? Var det inte ...så? Eller ngt i den stilen?

Min väninna blev alldeles stel och frågade: Hängde sig? Hängde han sig, Blygisen? ( och så sprack hon upp i ett avväpnande leende, som fick mig att tänka över vad jag sagt.)


Alltså, hur kan man bara lyckas få ur sig så otroligt oupplysta saker? Jag skäms! Detta, Blanca, skulle vara du det, på en middag med matadorens familj! Hahahaha.....!

( Jag gick i söndags-skola när jag var liten, och jag är inte så himla oupplyst som det kan verka! Jag hade feber, om det kan vara en ursäkt...hrm hrm...)

Best in Show.......

Är det ngn som vet om hon redan varit i Stockholm?

Jag har svårt att se hur jag skall kunna förlåta mig själv ifall jag varit så slarvig och missat hennes enda show i Skandinavien detta år! Och vem vet när nästa gång infaller?

Gode Gud, hoppas jag fortfarande har en chans........

I stormens öga.....

..kanske amn kan säga att jag hamande i häromdagen. Jag ändrade mina planer i sista minuten, eller dagen, så istället för Frankrike styrde jag kosan norrut. Övernattade i Sundsvall, för att bege mig vidare upp norröver nästa dag. Blev väckt av en mkt mkt orolig person som sade att jag skulle föröska komma iväg innan kl. åtta, helst med en gång, alltså vid sex-snåret. det vankade storm, orkan och allt möjligt. Hade jag riktig otur skulle jag kanske hamna mitt i den etc etc. Jag orkade inte protestera, och jag var ju ändå väckt, så jag begav mig så fort jag druckit kaffe och tankat.

Det visade sig dock mkt riktigt vara en riktig storm, och jag var tvungen att ta in på hotell, vägarna var avstängda, det fanns inte mkt att välja på. Vill tyvärr inte säga vilket hotell det var, men maten var god, (de som känner mig vet att jag tycker just maten är viktig) och "the location" var nog en tiopoängare!

Jag hade en ganska trevlig kväll på ett pga stormen fullsatt hotell, och jag hade turen att träffa två mkt snygga och trevliga homiesar! Wow! Som jag skulle beskriva dem till en väninna dagen efter i tfn: Tänk på bokstaven "V". Hon fattade inte, men det kanske ni gör. Jaja.

Jag var tvungen att stanan där i två dagar, men det berodde nog mest på att jag var sugen på att hänga där i krokarna en dag extra, varför stressa jämt jämt, liksom? Jag kommer nog att återvända dit senare, det är ett mkt populärt fiskeställe.

Vidare körde jag upp till Lappland igår, jag var så sugen på att komma tillbaka hit till the locals, men jag vet inte vad som flög i en tjej igår. Hon lyckade sätta sina klackar i min instrumwentbräda, eller där på passagerarsidan, göra två mkt snygga hål etc. Fhit vad sur jag blev. "Du måste nog åka till en verkstad och be dem fixa det där med sug-kopp" sa ngn . "Nä, men hon måste nog göra det", sa jag. Jag blir sällan sur, men då var jag verkligen irriterad. Kan bero på att hela kvällen var pannkaka för min del, jag längtade bara hem hem hem.

Nåväl. Nu är jag här och jag skall se vad jag hittar på.

Kram alla.

Le utmaning....

1. Jag är sjukt snygg och trevlig. Otroligt att jag är singel, men jag är det.

2. Jag är ett riktigt kap, jag har god smak och jag vill snart träffa ngn jag kan ödsla mina komplimanger på. Jag kan v-e-r-k-l-i-g-e-n konsten att kyssas.

3. Jag kör bil mkt mkt bra. Har god musiksmak, spelar gärna en bra låt om och om igen om den är bra. Why not?

4. Jag är en enkel person, såklart. Simplicity, som jag brukar säga. det är enklast så, inte sant?

5. Nä, nu kommer jag inte på ngt mer på rak arm. Återkommer!

Snart är det påsk igen då....

Och vips! så var det Påsk igen. Den väninnan jag firade påsk med förra året, kommer jag med största sannolikhet inte fira med i år. Dels skall jag resa booooooooort, långt bort, och dels så är hon så in i Nordens ...jobbig. Jag skall väl inte sitta här och tala om andra, men hon är riktig "närig" av sig, vilket jag iofs tycker kan vara en fin egenskap, men hon är bara såå fel fel fel. Umgås med fel slags typer, riktiga as faktiskt, och hon har noll omdöme. Hon och jag har haft en konstig relation i flera flera år, men nu får det vara slut på det. Jag gillar inte killarna hon träffar, och de killar jag träffar (har träffat förr) gillar inte henne. Det har varit hon och jag mot alla andra, ungefär. Jobbigt. Särskilt när hon är så in i Nordens blåst i huvudet och aldrig kan träffa en vettig kille. Sist vi satt och drinkade hemma hos henne kom hon inte ens ihåg vad senaste killen hette som hon var förlovad med. Jo, det är sant, faktiskt. Sen skulle vi ta en helikopter till en fest, men hon lyckades ju skrämma bort min homies-kompis, och kunde inte komma på adressen etc etc, så det slutade med att vi stannade hemma hos henne, vi blev helt enkelt för onyktra för att ta oss iväg ngnstans. . Vi gjorde ett nytt försök dagen efter, men även det urartade till en hemmakväll med annat sällskap. Vi kom inte iväg på fest förrän på tredje dagen. Det är alltid så här när hon och jag skall göra saker, det blir kaos. Gud, jag blir så uttråkad faktiskt när jag tänker på det. Jag har ansträngt mig för att skriva så lite detaljer som möjligt, inga namn och inga orter, utifall att ngn läser här som lägger ihop ett och ett. Det gör ju också att detta inlägg är lite meningslöst, men jag har iaf gjort ett försök. På återseende!

Hjärtlösa typer....

..och annat löst folk.

För någon månad sedan, ngnstans i Europa, hamnade ngn på sjukhus där man konstaterade hjärntumör. ( personen i fråga mår rel. bra nu.) När man kliver in på rummet, finns det tydligen en fråga som är viktigare än allt annat, nämligen: TESTAMENTET!!!!

Det är så pinsamt och genant att man skäms å denna personens vägnar. Men visst, det är ju lönlöst att gå runt och skämmas å ngn annans vägnar, så jag gör nog bäst i att bara tillbakalutad skratta åt eländet, vilket jag mest gör, det finns inte så mkt annat att ta sig till just nu iaf. Men visst, det har varit och är fortfarande i viss mån s. a. s. rörigt på vissa fronter. Med mig är det annars bra, om ngn undrar.

Ni som vet med er att jag gillar era bloggar, skall veta att jag läser, om än från mobilen, och oftast när jag står eller sitter lite "dumt" till, och då har jag sonika avstått från att lämna kommentarer, även om det varit svårt ibland! Tack för roliga skratt och utmaningar och allt ni bjussar på på era bloggar. Ni ger så mkt, och jag bara tar och tar, känns det som. Förlåt! Jag skall försöka ge lite mer från mig själv. Försöka.

Ibland tänker jag "Det här, det kan jag ju skriva om." Men det är inte så lätt faktiskt, jag rör mig i en ganska liten cirkel, tror jag.

Kram så länge,

// "B"

Back to basic

Jag har haft det skönt, men det har varit lite intensivt, gott folk. Eller vad sägs om det jag hunnit med att åka: slalom, längd, skoter, häst och släde, hundspann (två eskimohundar drog mig, de är hur coola som helst. Det sägs att man ju inte behöver vare sig GPS elelr andra faciliteter; de nosar sig ju till var isen är svag, hittar själva etc. Ja, det säger sig ju självt eg., som ni nog kan räkna ut själva. Tio mil orkar de gå i taget...bla bla bla. Jag skulle kunna skriva ett vettigare inlägg, men orkar inte just nu. Jag åkte nämligen på ngt annat halvroligt igår, men nu har jag orkat mig upp iaf. Har sörplat Proviva hela natten, och tja, det verkar hjälpa. Nu skall ajg dra över till Norge en snabbis, i morgon åker jag hem. Ja, med bil, så jag har hunnit färdas med lite olika fortskaffningsmedel här. Och då har jag inte använt ngn spark, ngt som är standard här uppe, där de inte sandar som galningar på varenda trottoar!

Måste säga en sak till. Det där med sävliga norrlänningar. Varenda kotte jag stött på har inte velat sluta babbla med mig, så jag fattar inte det där! haha

Skall bli skönt att dra på sig snygga stövlar och lite normala kläder igen! Hahahaha!

Borta bra, men hemma bäst.

Var rädda om varandra och självkalrt slänger jag ut en sedvanlig kram. Of course, darlings!

Ännu ett tjugosekunders-inlägg från Blygisen.

Hinner inte skriva ngt särskilt nu, men jag har så otroligt roligt här, det är verkligen en skön kontrast till vardagen min. Jag kan inte prata normalt längre, utan jag låter som en riktig lapp, tror jag. Det började ju som ett skämt, men det var ju ingen som fattade, det lät ju helt normalt i deras öron, liksom. Och det ser ju konstigt ut om jag skrattar hej vilt åt mig själv varje gång jag sagt ngt. Herregud. Jaja, ta detta med en nypa salt, men ni förstår väl ungefär vad jag menar.

Idag talade jag iaf i tfn med en homie, och jag fick lite hemlängtan. Hon ville byta med mig till varje pris, så jag hoppas jag jag visat upp en god bild av denna del av Sverige till mina homeisar.

Här är uppstoppade björnar och lo-fällar inget ovanligt hemma hos människor, men det visste ni kanske redan.

På återseende.

"Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen" tra la la..

Det är verkligen sköna dagar här i fjällen för mig nu. Ni som varit här vet hur vackert det är dessutom. Jag funderar på att åka ut till en stuga som ligger in the middle of nowhere ute på kalfjället, där man måste borra en vak i isen för att få vatten, men där man kan sitta och elda i öppna spisen, slappa och bara vara. Inte ensam, utan jag tänkte i så fall att vi skulle vara ett par väninnor. Kanske bara jag och en till, jag får se. Tänkte stanna där ett par dagar och ni vet hur det är, man glider runt i samma kläder mest hela tiden, tar en whisky på kvällen, och bara njuter. Har ingen större lust att säga exat var jag är, men K-fjäll någonting kan ju räcka. I Lappland iaf. Messmörets land. Röding, hjortron och en massa palt har jag ätit, bl. a.

Lite kuriosa: Jag har ju bil här uppe och idag körde jag fel. Ett litet stenkast på femton mil. Hahaha.

Å, suck. Sverige är så vackert.

Lite roligt ....

Sak som får mig att småle:

Killar som ljuger om sin ålder. Ni vet, de lägger på några år för att verka äldre...etc.



// Well, we´ve all been there.....hehe..

Ladies and Gentlemen,

.....

Å, så mkt som hänt i Sverige och världen sedan jag sist var här på bloggen. Låt oss bara konstatera det.

Återkommer strax!

Allt är bra med mig, tack för era vänliga hälsningar.

Slänger in ett inlägg här senare under dagen.

Kram.

I´m in lööööööööööööööööööööööööve..Eller: .hela världen är rosa.

När jag var hos tandläkaren sist, så fick jag slurpa i mig en trolldryck, även kallad "hutt" av tandis en kvart innan, den skulle helt enkelt få mig att slappna av, sa dem. Jag frågade såklart vad det var för ngt, men jag minns inte namnet, det skulle iaf kännas som om jag "druckit lite för mkt". Jaha???!!? Iaf, när kvarten gått, propsade tandis på att hålla mig i ena armen för att leda mig till tandläkarstolen, precis som en bättre sällskapsdam säkert skulle gjort, ä, jag vet inte. Iaf, jag kände mig lite "konstig" men döm om min förvåning när jag såg mina ben gå i kors, alltså: Jag gick där och slog "engelska nollor" , tror jag det kallas.

Jag drömde mkt konstigt den natten också. Mr. A. Schulman var ...haha..KÄR i mig. HAHAHAHA. I die! Vi var så kära och snuttiga mot varandra. Denna dröm har iaf lett till att jag numer är lite småkär i den ..pojken. (är lite småkär i de flesta, verkar det som, kanske beror på den annalkande våren?)

Jag var konstig i två dar efteråt, tycker jag.

Igår var jag där igen. ( Det ledde till att jag gjorde fruktansvärda plastic burnouts igår, det är ju tydligen världens REA nu.....suck.)
Ett litet hål skulle lagas. Den söta assistenten tar emot mig mig med öppna armar, det utspelar sig som ett riktigt puss-kalas där i väntrummet, vi är så gosiga mot varandra. Inför detta besök var jag inte ett dugg nervös- tills.....de leder mig in i vilorummet, där hutten står serverad igen! Till råga på allt hörde jag mig själv utbrista: JAAAAA! när jag såg den där lilla rosa plastmuggen. Då började jag bli lite orolig över vart jag var på väg i mitt fördärv...ja, ni fattar. Plus att jag började bli orolig över vad som egentligen skulle fixas i min mun.
Jaja, det var knappt ett hål, men de tyckte att jag behövdes lugnas ned inför detta. Hoppas jag inte behöver sånt där fler ggr, jag skall ju såklart bleka tänderna sen också, som alla gör.

Nu skiner solen ute och det är dags för mig att göra lite annat.


Kram på er alla, och glöm inte bort vad jag säger:

Glöm inte bort att drömma snälla drömmar!

/ "B"

Tandläkarbesök utan bokmärke!

Hur länge sedan var det du var hos Tandis, eg., din lille skitunge? Blygisen undrar, för idag var jag där. Grät och hulkade och höll i handen, precis som det anstår en ung snygg flicka mitt i livet.


Eftersom ingen vet vem jag är, vågar jag bjussa på såna här detaljer. Mina ögon började tåras redan i väntrummet, men där fick ajg syn på ett par barn, och jag har ju ingen vidare lust att skrämma upp såna i onödan, så jag satt med en servett och torkade tårarna så gott jag kunde. (Jag hoppas innerligt att dessa barn inte grubblar över vad det var för en konstig människa som satt och grät där. Å...otäcka jag...Förlååååt, barnen)
Jag skulle nämligen laga ett hål, och jag vet inte vad det är med mig, men det började redan igår med darrande knän och sömnsvårigheter. På riktigt, alltså. Jag är jääääääätterädd för sprutor.



Jag ringde upp en väninna och blev faktiskt chockad över att hon inte hade lust att sjukskriva sig för att följa med mig och hålla handen. Jaja, det var bara att pallra sig iväg, och nu sitter jag här. Överlevt och allt har jag tydligen gjort.

Faktiskt, nu känns allting mkt mkt bättre igen!

Det kommer väl mer inom kort.

På återseende!

From Blygisen with love

Tack alla kära trogna följeslagare, som tittar in hit till Blygisen med söta Krya-på-dig-hälsningar! Det värmer. Tack.

Jag har kanske inte helelr hunnit läsa era bloggar, men som ni antagligen känner och vet, så älskar jag era bloggar, och tänker läsa ikapp så snart jag hinner!

Vi ses snart igen!

Kram och tusen varma pussar!

Däbbt i däsad

Ja, nu har jag gått och lagt mig till med en snörvel-look igen, vilket känns lite tjatigt. Vet inte OM det har att göra med vår s.k. SPA-helg, med solarium och allt vad det bar med sig i form av drinkar m.m. efteråt, eller om det hänger ihop med friluftsaktiviteter i snö- och solkysst landskap. I simply don´t know.
Drömmer konstigt gör jag också, till råga på allt. Men, det är snälla och roliga drömmar, så jag har bara lust att gräva ned mig i sängen och försvinna bort ett tag till.

Så, vi ses senare.

Living in denial

Jag hade ingen lust alls att gå ut igår, men masade mig iväg till slut, efter att en väninna ringt om att hon och den galna/söta konstnärinnan var på ett ställe. Mkt riktigt, konstnärinnan satt och sippade på ngn drink, nyårslöftet till trots, vilket jag var tvungen att fråga om till slut.
- "Hur går det med nyårsläftet, darling?"
Hon anlade en rynka i pannan och öppnade upp blicken, som för att verkligen visa att hon inte riktigt hängde med, eller nåt.
- "Aha, jaaaaaa, det går sååå bra. Jag har ju köpt ett träningskort, men du vet, de har ju haft stängt...
- "Hjärtat, jag menar ju inte DET nyårslöftet"!
- Aha...men jag HAR ju faktiskt skrivit in mig på körskolan....
- "Men söta du! Vaaad har du i glaset?" frågade jag.
Inget svar. Här kan vi tala om living in denial....
-"Ja....aha..jo, jag har fått ETT återfall" (vilket ord förresten, jag trodde inte hon använde sig av det vokabuläret), sedan följde tidernas utläggning om vilka middagar de haft etc, och att hon då hade druckit alkohol EN gång, mkt viktigt att det var en gång det handlade om.
-"Jamen, ta det lugnt, sa ja, vi har väl inte hållit våra nyårslöften så särskilt många ggr förr om åren heller?"

Senare dök hennes man in, och jag kan bara inte glömma det hon sade till mig: "Hade jag vetat att det var hans dröm att flytta till N.Y., hade jag aldrig gift mig med honom". Det är blande det sorgligaste jag hört. Hur känns det egentligen, att vara gift och dela allt med ngn, förutom sina innersta drömmar? Och de bråkar och älskar lika innerligt om vartannat, som vanligt.

Nåväl, jag var inte alls på humör för att vara ute, så jag gick hem i köldblåsten och tittade på senare delen av Let´s Dance alldeles ensam. Kurade upp mig i soffan med filtar och lite mys. Kändes skönt att sitta där i luuuugn och ro, precis som den lilla tjuren Ferdinand föredrar att sitta...och ...dofta..under sin lilla kork-ek.....sniiiiiiiiifff.

Må så gott och på återseende!

Husmanskost och långkok.

Skönt! Har avverkat en rask morgonpromenad, med snöflingor sakta dalandes ned på marken. Mys! Sitter just nu och dricker det sista av Robert Pauligs "Christmas Coffee", en bryggvariant färdigblandad med "äkta kanel och kardemumma", såklart inhandlad på Hallen.
Hälsade på en väninna igår, och svimma inte nu, men mitt ärende var att kolla in hennes pepparots-kött. Sån är jag, och många med mig, vi kan gå flera mil för att få en smakupplevelse! Hon skulle bjuda på kok-kaffe, ngt jag också är mkt förtjust i. När hon står där vid spisen, kokar det över, och just i det ögonblicket minns hon preciiiis varför hon inte orkar hålla liv i kok-kaffe-drickandet. Det kokar för det mesta över, trots att hon står bredvid för att passa. Nåväl. Vi satt och talade om alla blommor som redan blommar, och undrade över detta väder/klimat. Hon tyckte att det var "upp-och-ned-vända-världen" vi lever i, medans jag inte är riktigt lika säker. Visst, klimatförändringar o allt det där, men jag är inte så insatt, då är det svårt att hänga med ordentligt. Det är klart man snappar upp en del via nyheter etc, men jag "känner inte i kroppen" så som hon minnsann gjorde.

Jahaaapp. Då var det helg igen. Får se vad jag hittar på, och om jag skriver om det.

Jonas x 2 = skådespelarkonst på hög nivå

"Lång dags färd mot natt" var/är en mkt stark och sevärd historia, en föreställning av Eugene O´Neills självbiografiska familjeuppgörelse.
Ngn längre recension blir det tyvärr inte här, då jag är rädd att jag kanske är ngn opinionsbildare...hehe. (sanningen är inte att jag är lat eller så)

Det var som vanligt blandad publik, allt ifrån ungdomar till äldre herrar och damer, och däremellan allsköns blandning av människor, med tyngdpunkt på "trädkramare från Yttre rymden". (Kan inte skriva Gotland längre, för jag har ju omreviderat min bild av Gotlänningar å det grövsta de senaste åren, för att inte tala om själva gyldene ön.) Sen är det ju alltid väldigt roligt att träffa revisorn, yrket till trots besitter hon en skön humor. (Vi blir bara lite flamsiga när vi tror att ingen ser oss, och viskar :Börje..böööörjehambörjare...bla bla bla..skall vi fråga om Jonas och Jonas vill gå och ta ett glas vin sen..bla bla..

Snälla, gå och se den! Det här är en pjäs man inte får missa. Alla fyra på scenen (Börje Ahlstedt, Lena Endre, Jonas Malmsjö och Jonas Karlsson) är fullkomligt storartade.

På väg därifrån kikade jag in genom fönstret och kollade om jag kunde spotta några semmeltokiga flickor på Riche, men jag såg inga. Kanske de var på damrummet och sökte med ljus och lykta. Kastade ett getöga in till Bistro Jarl och tänkte för ett kort ögonblick ta en sväng förbi, men risken är så stor att man stöter ihop med människor som får ens karaktär att flyga all sin kos, med följd att man blir så himla sen i säng. Nä, det lockade föga, så det var bara att snabba på stegen ända hem. Jag var ändå så nöjd efter den pjäsen, och ville suga på minnet av den ordentligt i lugn och ro.

Jaha, då var det torsdag nu då.

På återseende.

Ännu en torsdag

Jag har varit däckad nästan hela veckan, pga en idiot som höll på att ge mig magsår, genom sin enorma inkompetens. Anyway, allt är avslutat och jag skall bara sopa undan de sista smulorna av dårens spår ur mitt liv, så behöver jag aldrig mer vara orolig att personen i fråga har ngn anledning att kontakta mig, what so ever.
Ja, gissa om jag är upprörd!
Desto roligare att min väninna revisorn ringde och påminde mig om att vi skall på Dramaten soon, very soon. Jag invigde henne i den världen för några år sedan, det är ngt jag bara måste göra för att överleva i denna konstiga värld; gå på teater eller Opera mellan varven. Det gäller att förgylla vardagen med sånt man tycker om att göra, inte bara skjuta upp saker och ting hela tiden.
En sak är lite märklig, dock. Det händer ju, konstigt nog, att det ringer ngn pojke då och då för att be om en date, och jag kvittrar och ber att få återkomma, men jag gör ju aldrig det, eftersom jag INTE HAR TID, som jag försöker banka in i deras skallar. Nu har jag märkt ett mönster: De ringer, ringer och ringer, och till slut slutar de ringa. Jag antar att de hunnit med att tröttna, alltmedans jag knappt varit medveten om att ngn står och bankar på dörren, så att säga. Jahapp, so what, tänker jag.

Well, de har väl inte varit tillräckligt intressanta, I guess? Jag vet inte, men spaningen fortsätter.

På återseende.

Måndag igen.

Människor är fåfänga, och när man väl genomskådat det, är det lätt att utnyttja det, om man vill. Fråga dem på "60 minutes", eller vem som helst. Varför babblar människor? Det enkla svaret är "fåfänga". Jag är extremt fåfäng, jag med. T.ex smygrökte jag..hrm...i ett par års tid, utan att ngnsin göra det "in public". Det skulle absolut inte se bra ut, var jag övertygad om. Menar, jag tycker ffarande det ser "ointelligent" ut att röka, men det händer titt som tätt att jag gör det ändå.(Måste få tillägga att det kan gå dagar utan att jag tar ett bloss, och jag röker ev. en -två per dag...) De som känner mig VET att jag ALDRIG gör det utan att få sitta vid ett bord, i lugn och ro. Jag står liksom inte vid en busskur och puffar, eller går och slänger med en cig i handen på väg från A till B. Se där, ett exempel på fåfänga, kanske. Så, det jag ville komma till var att jag igår såg på "Hell´s kitchen", serien där kocken skall lära upp och få fram en ny ledare, talang. Jisses amalia, så som de skrek och gormade på varandra, så kan man skrika till varandra på andra arbetsplatser också, skrattade jag för mig själv. Senare på kvällen kom jag över ett gammalt exemplar av "Agent X9", och även om det är gammalt så tål det upprepas: De är det ultimata jobb-paret, Modesty Blaise och Willie. De två kan lita på varandra i vått och torrt. Ingen av den andre behöver vara orolig att den andre babblar, blir girig eller får tillfälligt hjärnsläpp utan att göra allt för att ställa det till rätta i så fall. Det perfekta paret, Modesty Blaise och Willie.

Karlsson på taket-fasoner och -personer

Det finns en person som är rätt känd för att vara en narcissist så till den milda grad att jag jämför honom med Astrid Lindgren-figuren "Karlsson på taket". Han är en total katastrof och överhuvudtaget rejält jobbig att ha att göra med. Punkt slut. Ngt plus finns faktiskt inte, men jag känner iofs inte personen alls, det har aldrig varit aktuellt, man känner bara på sig att man skall hålla sig så långt ifrån honom som möjligt.


Emellertid, jag vågar inte lägga ut det roliga jag skulle skriva om den personen här, med tanke på att det kan finnas en risk att bli igenkänd etc.
I korta drag kan berättas att han skickat ett sms på fjorton sidor till en tjej som han haft ngn slags relation med, men som han iom detta sms skulle göra slut med, eller ngt sånt. Det blir nog bara roligt om man förstår vem han är, och hur han är.
Han skriver att han är ju faktiskt ett riktigt kap, även om han inte är särskilt bra på hushållsarbete, etc etc , och han tycker på fullt allvar att han skulle få hennes hund som tröst nu.

/ Jaja, detta var den stora snackisen igår, men det är svårt att förmedla det här, och famförallt helt onödigt. Men, jag skrev ju att jag skulle berätta ngt roligt, och jag hade ju tänkt lägga ut det här, men det skulle bara vara dumt.

På återseende.

Dåååååååndimpen!

Å, herre min skapare.
Åååå, herre min skapare, säger jag bara. Man tar sig för pannan.
Jag skall berätta mer lite senare. Håll ut tills dess, och förbered er på ngt helt otroligt roligt! HAhahahahahaha.

Karaktärstest.

Jag har varit rätt hårt pressade de senaste dagarna, vilket varit svårt att dölja, och således uppdagats i t.e.x. vissa kommentarer jag lämnat hos en del andra bloggare. Jag har varit lite väl taggad, kanske man kan säga, och visat dåligt tålamod och dåliga nerver. Kanske. Men den som visste vad som försigått, hur nära vissa saker varit, och hur klantigt ngn betett sig, skulle nog säga att Blygisen varit kolugn och strategisk.

Iaf. Jag måste skärpa mig här i Bloggosfären.




På återseende.

Trädgårdsbekymmer

Det här ville jag lägga ut för läääääänge sedan, men visste inte om skulle våga, enär det kanske är på ngn gräsmatta i närheten där jag bor eller så.

Iaf. Sett på en gräsmatta ngnstans i Sthlms-området: Skylt med texten: I WISH MY LAWN WAS AN EMO SO IT COULD CUT ITSELF.

Jag tog mig för pannan! Blev chockad. Först trodde jag det var en tonåring som var ensam hemma, och passade på, men nu har jag vant mig, och tycker det är riktigt roligt!
Får man skämta om sånt här? Jag tycker det iaf.

Trött men lycklig

Fniss fniss. Jag kan inte låta bli. Idag var jag och ngn mer och hälsade på en äldre person för att dricka te eller kaffe. Meeeeeeen. Nu är det såhär att den där äldre personen är ju -surprise- av den äldre stammen, så det där med att komma på kaffe/te, det tar sin lilla tid. Föööööööörst: Välkomstdrink. Ja, precis. Jag avböjde vänligt men bestämt, men fick då lite cider i det antika kristallglaset. Den äldre personen var mkt bekymrad över att klangen i glaset inte var som vanligt, när det var cider däruti, men ponerade att "champagne och cider har nog olika densitet"...bla bla bla. Såklart jag inte mästrar genom att påpeka att det KAN låta olika beroendes på hur man håller i glaset/ skålar, liksom. Jaja. Nåväl. Seeeeeeeen: guidning i våningen, med berättelser om varteviga foto och möbel etc, ni förstår vad jag menar. Alltså, det tog sex timmar. Inte mig emot, men den andre personen höll på att trilla av stolen av utmattning till slut. Fniss fniss fniss.

Och, jag skall INTE gifta mig med tokstollen som friade till mig. Nix.

Harebranu, alla.

Yellow car

Aha...låt se. Då har vi redan lördagen den 6/1 -07.
Snart skall jag ringa runt och lyssna hur väninnorna hade det igår, man måste ju hålla sig a jour med vad som händer runtomkring en.

Jag får se vad kvällen har i sitt sköte (hupps!), och tills dess tror jag att jag lägger mig i soffan och kollar på en bra film, och drömmer mig bakåt eller framåt i tiden, vem vet? Efter helgen är det meningen att jag skall påbörja ngt nytt, så det passar mig bra att ta det lite lugnt innan dess, det är tillräckligt många tankar som far runt i huvudet som läget är ändå.

"What will I do"

Snurrigt

Åååå. Det är ungefär så jag kan sammanfatta mitt liv nu. Snurrigt och rörigt. Till exempel skulle jag varit och kollat in ett kontor idag och rekat lite inför de kommande veckorna. Istället sitter jag här och vägrar svara i tfn. Ja, jag var på party igår. Igen. Och ikväll skulle jag egentligen på middag, men jag blir nog tvungen att avboka. Så, revisorn och mäklaren får klara sig utan mig ikväll. Stackars flickor.
Jag sprang iaf på konstnärinnan igår. Mkt mkt roligt! Den fantastiska donnan satt och smuttade på mineralvatten hela kvällen. Japp, det är klart det är hennes nyårslöfte, att inte dricka alkohol. Dessutom skulle hon skriva in sig på en körskola och skaffa körkort. Som vanligt klagade hon över hennes man, han tjatar om att han vill flytta till USA, men det vill inte hon. Hans föräldrar och bror bor där, så det är inte så konstigt om han vill dit, tycker jag. "Om jag hade vetat att det var hans dröm skulle jag nog inte gift mig med honom" sade hon. Undrar hur det känns egentligen, att vara gift med ngn som man inte delar framtidsdrömmarna med? Jag trodde man gifte sig med sin soulmate, sin perfect match, så att säga. Jaja.....grubblerierna går vidare.

Trevlig helg alla!

The most extreme

Fyran har kört ngn serie som heter "The most extreme", där de visat de "mest extrema" av allt möjligt inom biologin. De mest extrema "svärmerna", "kroppsdelarna", "förmågan att byta skepnad/förklä sig" , ja, i princip allt möjligt. Varför kan de inte visa sånt här lite oftare?

Nyårsafton

Jag skriver ett snabbt inlägg här, till alla er som surfar runt och vill ha ngn form av uppdatering.
Nyårsafton var sådääääär. Jag satt och önskade mig långt långt bort. Ett tag smög jag t.o.m. in i ett rum och satte mig vid en dator. Ja, då har man väl tråkigt, antar jag, alternativt känner sig riktigt hemma....hehe.

Självklart gick vi ut för att se på alla vackra raketer vid tolvslaget, där vi självklart också skålade i champagne. Men alltså, jag hade det tråkigt. Ända till åtta på morgonen, då åkte jag hem. Kanske lägger ut en mer utförlig rapport senare, men det finns ju inget särskilt att berätta. Jaja. Vi får se. Så, mitt nyår var inte såhär iaf....